Marholmen – Brax für alle

Det blev en tur till, vilket var väldigt oväntat. Det började men en mailtråd tidigt i veckan om att Danne & Erik fick ett avhopp för sin planerade mälartur, och kom på att de lika bra kan ta med sin båt till Grovstanäs. Och jag var inte sen att haka på och även bjuda in Mange, för att kanske kunna ha ett heads-up battle mellan 2 båtar. Vi alla 4 såg fram mot en skön lördag med sydliga vindar, 6-7 grader varmt och något lätt uppsprickande molntäcke. När det helt plötsligt kommer ett ångestladdat mail från Mange.

Och vi vet alla hur det känns…Mr Magnus panikskickar följande:

-Jag får skylla på fullständig förvirring och jag vet inte vad… Jag har glömt att jag åker till Skåne på fredag och är borta till på söndag 🙁 Inget fiske… F—-NNN!

 M

Lördag morgon, 3 glada fiskare laddar och båten tuffar ut vid 9.30 norrut mot Marholmen vid Spraggarboda för att väldigt omgående ha 3 fina hugg i första vassen. Lite nya vatten är det för oss alla. Vinden har tryckt upp dem på det lite grundare vattnet, och vi är taggade till tänderna, vilken start, huggperidoen brukar ju ändå vara som bäst efter lunch här uppe. Danne den obotlige optimisten och humörhöjare börjar snabbt räkna ut att det bör bli en 15 landade idag innan vi är klara. Men vänta det kom något emellan

Vi hamnar i ett braxstim, först undrar jag vad det är som sprattlar till och igen och igen i spöt, och plötsligt får vi alla tre en brax på kroken. eller de råkar ha lite otur att vara i vägen, så vi krokar väl en 7-8 st innan vi tröttnar på detta överfall.

Kul är det, men inte lite synd om dessa varelser som krokas lite här och där, då vi hoppades på riktigt stor Gädda i braxviken.

Nåväl, ut vidare till nästa vass med en djuprygg, och intensivt jerkfiske, nu skall de upp, och någon till får vi allt på vägen mot Spillersboda, fast övertygade om att de är södervända vassar som gäller. Dessutom är det helt tomt på sjön, vilket får sin förklaring när det är Trexgäddan i Trosatrakten. Så de flesta guider etc håller sig borta från våra vatten, vilket känns riktigt skönt.

Som vanligt när Erik är med så är det en kamp mellan Buster & Zalt, vem tar flest och vem tar störst? Och det kommer ett tydligt bevis på detta lite längre ner kära skitfiskare.

Men först en paus

Det är ju en skön stämning i båten, både brax och gädda och många timmar kvar. Så vad händer, jo inte ett skit. Helt plötsligt har de rackarna dragit till andra breddgrader. Under 3 timmar så får vi inte ett hugg, inte en enda följare eller ens ett plask i vassen. Humöret sjunker och vi börjar fundera på vad var det som hände? Allt började ju så bra, men nu känner man sig helt rådvill och utan en aning om vad man skall ta sig till. Här lyser ju orutinen, fast man inte reflekterar över det då. Det vill säga, alldeles för få timmar på sjön är det som fäller avgörandet när det blir stiltje, och då menar jag över en hel säsong. Det visar sig att de små rackarna har dragit sig in till grundare vikar. Vilket var en helt ny erfarenhet, då det för 2 veckor sedan när det var tävling här i trakten, gällde att göra så som vi haft framgång med hela förmiddagen. Vi hade nog aldrig varit med om att det kunde ändras så på bara någon timme. Men nu vet vi vad som gäller.

In på grunda vatten och vad händer, det börjar skymma, vi har max en halvtimme kvar. Jo, ett dubbelhugg, PANG,  först på Eriks Buster, och samtidigt ett PANG på min Zalt. Lite skoj är det när det är så klart i vattnet och plötsligt sprattlar, hoppar och vevas det. Men jag har ju min åsikt klar, att Zalt levererar större gäddor än vad buster gör, och här är bildbeviset

Något som jag är förundrad över är alla dessa bloggar och aldrig någon som visar eller skriver något annat än att det är catch & release som gäller. Men självklart så händer det att draget sätter sig så illa att det enda humana är att avliva. Och jag måste erkänna att det för oss under detta år bara hänt en gång. Och det är rätt skickligt med tanke på att vi har haft uppåt 100 gäddor i båten. Och bilden nedan visar just denna gädda och faktiskt dess sköna maginnehåll.

Kära vänner, det var allt för för denna gång – vi ses där ute, om inte förr så senare

Skitfiske på er

Peter