När Schweiz kom på besök för att fiska Gädda – ett hedersuppdrag

Nu kommer ni få följa med på en fiskehistoria som börjar i slutet av mars 2015, en sammanfattning av en underbar dags gäddfiske i Furusund.

Det var några månader sen vi fick en underbar kommentar från en läsare borta i Schweiz, som ville få stor fisk i Norrtäljetrakten. Vi vet att bloggen läses lite härstans i världen, främst de nordiska länderna som har gäddfiske,  Det brukar även synas på statistiken när Oljeplattformarnas Tobbe är lång ute i atlanten, men nu var det en läsare från det inre av Europa. Skall man vara uppriktig så är ju Schweiz och Sweden är ju ändå samma tänkte jag så det här kan bli kul.

Dett tål att repeteras att vi startade fiskebloggen för att skriva om det vi upplevde på våra turer, om sånt vi lär oss genom tid på sjön och som vi trodde andra också undrade över men också för att inspirera andra. Hur gör man för att få fler fiskar och större, men även för att få en gemenskap även när man inte är ute och vevar med pinnar i luften.

Så dyker den upp, kommentaren som fick mig att gå igång på alla cylindrar men även skapa en nervös känsla i magen – här finns det förväntningar – här gäller det att visa hur fantastiskt fisket är i Stockholms norra skärgård, så här skrev han Schweizaren

–

“men hur gör man om…
man tex är en dude från Schweiz som drömmar om en (stor) gädda sedans han var en liten mini dude ute på singö med hans första abborre på kroken över sommar semestern. jag brukar fiska i Schweiz ibland för jag bor där, men det jag egentligen vill mer än allt, är att äntligen kunna få en stor gädda som jag drömmer av sedans jag var barn.
Jag är i Notträlje nu och ska vara på singö över påsk, sen ska jag vara här igen i slutet av april tills slutet av mai. jag har en bil här och tagit upp alla mina fiske grejer från hemma. Jag har typ allt man behöver, flera spö, spin och jerk, massa baitar i alla olika störlek och färger från savage gear och och och. men det jag inte har är kunskapen av precis hur och var man ska fiska (om jag skulle köra till Furusund tex), om man behöver en båt, en fiskekort, finns det kanske en guide eller nån som skulle vilja hjälpa eller fiska med mig? Tack så mycket 🙂 Chris”

–

Jag fick först inte ihop det, nästan perfekt svenska, shit vad google translate äger var första tanken. Den andra var, kan Chris nån engelska?Och hur har han hittat oss från nån kanton i ett land utan kustremsa?

Även om storleken gått upp vartefter man lär sig sina hemmavatten så är det ju inte bara att åka ut och plocka en metersfisk på 6-7 kg eller en +10 som är en drömgräns för många. Vi körde några vändor på mailen och språket var inga problem – han pratar som en infödd trots uppväxt i ett annat land men med turen att ha svenskt påbrå och kunna prata som en infödd.

Okej dagen kommer, Norrtälje har haft luriga veckor och hela våren har varit kall, isen gick, jag har haft bra förleksfiske, snabbt upp i 6-7 grader i vattnet, trögt fiske ibland, ibland kanon, men leken verkade aldrig vilja komma igång på riktigt.

Så det var med stora förväntningar på en bra dag på sjön och en liten nervös klump i magen som  jag såg fram emot den 9 maj.Vi stämde av på fredagskvällen med vägbeskrivning, Chris erbjöd sig fixa  lurre och vi skulle mötas kl 9 i hamnen?

För mig är fiske en känsla, lite matematik såklart men mycket energi lägger jag på att hitta en känsla i kroppen, en målsättning och förbereda mig för alla olika scenarion. Och här hade jag tanken att jag kör samma förleksrunda som gett huggliga fiskar 3-4 gånger tidigare, satsa på säkra kort, känna av hur är Chris, vad vill han, får vi någon tidig indikation på hur förutsättningarna är – en känsla helt enkelt kombinerat med lite trygghet.

Det är klart att jag känner pressen att det måste levereras, samma press som det alltid är när någon följer med på mina vatten  – När jag hänger med Pertan eller Lolle i våra vatten så finns bara den personliga pressen att lyckas.

Vädret var helt okej, en något svag vind kanske, dessutom nordan, temperaturen på väg upp så vi körde 3-4 ställen utan ett pet. Hjärnan går i högvarv, men Chris är aslugn, pillar med sin utrustning, berättar om hur lagar och regler är i Schweiz – visste ni att det i vissa kantoner är förbjudet att tillämpa catch and release, Chris var inte helt nöjd med det, skönt kunde blivit lite lätt tryckt stämning om han skulle börja klubba gädda. Sedan är de tvungna att gå en fiskekurs, om jag uppfattade det rätt för att få fiska, ett annat typ av fiskekort.

Rätt snabbt på tredje stoppet halades det fram ett portabelt ekolod som jag aldrig sett eller hört talas om tidigare. (ja, jag vet att jag inte är så pryltokig, har noll koll på vad som finns på marknaden men lär mig stegvis)

Helt fantastisk grejj faktiskt, även om det skulle ta alldeles för mycket fisketid för mig.

Tillbaka till Marholmen, trögt som faen, vinden tilltar och är mer västlig nu och slickar en skön långvass, men innan det några kast i en stendöd vik

Men först så skall ju klanten till kapten ankra upp som jag gjort så många gånger förr uta problem, nära vassen, ser inte kabelskylten som är gömd 20 meter upp i skogen, nåja i alla fall 10 meter . Den sitter bra så det är rätt stumt när det skall hämtas upp ankare, efter 10 minuter ruckande så är enda lösningen att kapa – kände mig som en riktig klant…..det positiva är att jag kanske slipper vara ankarmora i framtiden.

Nu börjar min utmaning, ett sund borde i alla fall leverera nåt, jag kör såklart en Eastfield Wingman, outbacken sitter på. Chris kör sin Reel Eel från Savage Gear, 15 cm firetiger som faktiskt är ett riktigt bra allround allyear i Furusund. Vi driftar igenom när jag ser att Chris har hugg, den har följt med från vassen och kliver på 2 meter utanför, bra fart och någon rusning,  skönt tänker jag att det inte är lek ännu…..

Klassisk glesvass, innan årets skörd kommit upp. Stor glädje och lättnad hos oss båda, 2 timmars nötande och sökande gav ett litet svar i alla fall. Rätt så småningom kommer Pertan glidande med sin borgarbåt, sin gäddkryssare och kollar läget.

Alltid kul å ha sällskap å tjabba lite med varandra, mer avslappnad än Pertan på sjön får man leta efter

Vi glider vidare längs med en långvass på 1,5-2 km – tjafsar med någon tomtägare som tydligen äger heeeela skärgården men inte så mycket action, nån tappad gurka.

Vi har kört på bra och haft sjukt trevligt i båten dags för lurreburre- tagit några svenska fika men nu måste vi fylla på batterierna för eftermiddagens jakt på predatorer.

Nu skall du ha cred som orkat läsa så här långt, det är en fisk kvar att rapportera om och så en liten sammanfattning – häng kvar.

Vi ger oss iväg över fjärden och försöker hitta liknande ställen, men som oftast så svalnar det efter lunch, man skall inte sluta, bara nöta på helt enkelt – mata kexchoklad och gifflar blandat med lite Redbull. Vi kommer fram till en udde mot en fjärd där vinden ligger på och rätt snabbt får Chris ett bra påslag och jag lägger motorn i neutral – hade varit bra med ett ankare….fram med håven och i med fångsten.

Vi kör vidare 1 timme till i vassarna runtomkring men det känns som om det lägger sig, lite som om leken ändå börjar, har en magkänsla av att det står och väger lite och mycket riktigt på vägen tillbaka så provar vi ställen de högg på innan och inte ett liv, utan några spridda plask längst in mot land så vi beslutar oss för åka hemåt istället, helt klart nöjda med 6 fiskar upp, låter lite men det är inte helt enkelt med förleksfisket här, och måste säga att det är sällan jag når upp på 2 siffriga på en tur i furan. Så jag är nöjd som guide, Chris är nöjd och vi njuter av en fin färd hemåt.

Som sammanfattningsvis så var det här ett grym tur, underbart att få tillbringa några timmar med Chris, ta del av hans erfarenheter och få möjligheten att visa hur jag tänker när jag är där ute och hur jag läser vatten och ståndplatser. Jag tror jag kunde förmedla känslan att det inte bara är att hämta den stora beryktade Furusundsgäddan, den finns där men det kräver lite mer rutin än vad jag har och framför allt tiden och det rätta tillfället att vara på rätt plats.

Förhoppningsvis hinner vi med någon till tur under sommaren tillsammans och det känns som en stor belöning att få visa upp den Svenska Skärgården från sin bästa sida, bjuda på action i spöt och nu har jag verkligen fått många timmars förleksfiske. Och alla tillhör de bättre jag haft, en och annan nollrunda men det tycker jag tillhör. Det man får som motvikt är riktigt bra fiske om man har turen att pricka förutsättningarna som vi gjorde förra helgen i Sörmland.

Vi har kontakt nån gång då och då och det är stört roligt att löpande få Chris fångstrapporter från norra delarna av Norrtälje där han har tillgång till båt och fiskar i princip dagligen.

Tajt lajns

Peter

Om ni känner för att ta med en inspirerande person och skicklig fiskare på en tur runt Stockholmstrakten så hör av dig till oss så förmedlar vi kontakten till Chris – Karma är som sagt ordet för veckan och kan man göra ngåto bättre än dela med sig med en fisketur?.