Att fiska i Norge har varit på min önskelista länge. Alla jag pratat med som varit med har fått något drömskt i blicken och ett stort leende på läpparna. Och varför skulle jag inte gilla det? Kamp med stora ”kallvattens-tuna” (Sej), monstertorsk och potential på hälleflundra och ett tjugotal andra arter. Häng med så får du både uppleva resan i text och bild och dessutom kanske få med dig några tips och tankar inför ev kommande resa.
Men om det låter så kul – varför har jag inte pallrat mig iväg? Ja, jo, det finns nog både anledningar och ursäkter. Ursäkten har nog varit att jag inte ”har tid” och anledningarna har varit dels att det krävs ett gäng att åka med (som jag saknat) och dels att behövs en massa havsfiske prylar (som jag inte har och inte upplever mig vilja köpa för att kanske bara använda en gång och sen parkera i garaget).
Men Ibland är stjärnorna upplinjerade och allt stämmer. Jag har använt en betydande del av min fritid i hallar som handbollstränare. I höstas tog vi in en målvaktstränare utifrån som hette Per. Det visade sig efter ett tag vi inte bara delade passionen för handboll utan också fiske. Han drev ett guide-företag – Wildwater Fishing och vi började prata lite Norgefiske. Per försökte idogt få upp mig till deras camp på Vaeröy men jag fick inte med mig någon. I maj ringer Per och säger ”om du kan tänka dig med ett handbollsgäng från AIK så kan jag fråga om du kan åka med dem”. Det visar sig att allt jag saknar (overall, spön, beten, riggar mm) finns på plats så jag svarar JA. Sagt och gjort – jag hade fixat resan. Dock med den lilla oklara detaljen vem jag skulle åka med och huruvida dessa herrar var sköna eller ej. Men det löser sig väl?
Packning och lite klydd
Som ni vet så händer alltid tokerier när FiskeFürAlle är på tur och denna gång hann jag inte ens börja packa innan jag var igång. Min egen GoPro har gått sönder så jag skulle låna Dannes. När Danne ger mig kameran så lyckas jag direkt nästan slarva bort minneskortet. Danne hittade det, styrde upp det och lämnade över sakerna till mig. När jag sen ska packa kan jag inte hitta kortet någonstans. Jag vände upp och ner på hela huset och det slutar med att jag åker iväg och köper ett nytt. När jag ska sätta i det nya för att formatera det i kameran så hittar jag Dannes kort… På det enda stället jag inte letat… I kameran 😀
Nåväl. Efter en i övrigt lätt packning så bär det av. Eftersom alla fiskerelaterade prylar redan fanns på plats så behövdes inte så mycket. Eller:..? Självklart jag inte kunde motstå frestelsen att plocka fram ”några” egna gummibåten att kånka med för att testa där uppe…
Resdags
Vi lämnar Stockholm på kvällen kl 21 och rullar norrut. Det är en lång resa – nästan 120 mil som tar oss över både fjäll och polcirkeln. Men det är långt. Och otroligt vackert. Och långt. Men vi rullar på riktigt bra och med endast en uppfriskande 30-min ”shut-eye” i Arjeplog rullar vi in i Bodö vid 13-tiden för den 5 timmar långa färjan.
Då vi planerat så vi skulle ha mycket luft i schemat följer vi Dennis och Rogers förslag på en ”scenic route” till Bodö. Den ska vara en 10 min omväg men följa vattnet och vara vacker. Det visar sig att deras ”scenic route” leder går genom industriområden fram till ett bostadsområde och slutar vid en cykelväg istället. Vi garvar och jag frågar om vi ska åka förbi Saltstraumen som är en omväg bort och får medhåll. Styv i korken och övertygad att jag vet vart vi ska säger jag till den andra bilen att följa mig. Efter lite kringelikrokande leder jag dem rakt tillbaka till cykelbanan! (min bil, Roger såg det innan och stannade och väntande garvande på mig i en korsning tidigare). Tur man är ödmjuk…
Vi lyckats ta oss till Saltstraumen OCH hitta till färjeläget i Bodö och vi kommer iväg utan ytterligare mankemang. På färjan de sista timmarna så är det många wow… Alltså… vilka miljöer!
Äntligen framme och mat i världsklass
Väl framme 22.30 tar Per emot oss och för oss upp till restaurangen. Han har snackat med köket så att de har mat klar även om de egentligen stängt köket. Tack Per!!! Service! Vi hade bokat ett inklusive allt-arrangemang: boende, fullpension, guide, båt, utrustning och fiskrensning. Jag vet inte vad jag hade väntat mig av helpensionen men inte detta. Jag tänkte mig väl enklare mat typ skolsal eller liknande även om Per sagt att de hade lite ambitioner på maten. Men detta… Gourmet-klass!!! Parpadelle med tryffeltång – en lokal delikatess. Helt magisk. Varje måltid på restaurangen här ute på Vaeröy var bättre än allt jag ätit på restauranger inne i Stockholm de senaste 5 åren. Det var lamm, entrecote, pasta putanesca och fish and chips på en fisk som på norska heter isgalt (Långsvans, kolla upp den. En minst sagt bisarr fisk).
Restauratören Kjell, kökschef Tyra och kock Toni vet vad de pysslar med. Att de dessutom var extremt trevliga, serviceinriktade och sköna gjorde saken ännu bättre. Kjell och Toni var dessutom fiskenördar!!!
Kjell var riktigt skön. Alltid ett leende, alltid en rolig historia att berätta och när vi satt första dagen och varvade ner med en öl så tittar vi ut och ser Kjell ute på flytbryggan i full japansk kendo-dräkt (eller liknande). Han tränade svärdkonst mitt ute på bryggan mitt i hamnen, först med en bambustav sen tar han fram ett svärd – en Katana! (Japanskt samuraisvärd) Mucka INTE med Kjelle 🙂
Dags att fiska!
Fisket dikteras både av vad du som fiskare önskar dig, men väldigt mycket också av väder och tidvatten. Att vara på en ö längst ut i Nordatlanten är väldigt exponerat och det kan blåsa upp snabbt och mycket. Tidvattnet är också en stor faktor här. Skillnaden mellan flod och ebb vid fullmåne är 3 meter och tidvattnet byter riktning var 6e timme. Vind som blåser mot strömmens riktning i tidvattnet skapar höga, spetsiga och potentiellt farliga vågor. Kort samt, ibland får man fiska det man kan, inte det man helst vill och risken att bli inblåst finns alltid. Men det finns en enorm mängd platser och många roliga fisken att bedriva så det är inte så svårt.
Dag 1 – Hälleflundra och Sej Galore
Redan vid ankomstmiddagen deklarerade Per sin tilltänkta plan för vistelsen, som naturligtvis kunde ändras beroende på väder. Men första fiskedragen var ganska klar. Det skulle blåsa rejält från sydväst så alla platser på sydsidan var bäst att undvika, iallafall på förmiddagen. Som tur var så finns det bra platser för Hälleflundra på norra sidan i sjölä så det fick bli planen på förmiddagen och eftermiddagen fick vi se. Sagt och gjort – Hälle it is!
Men först betesfisk. På vägen ut, i hamnen ser vi ett moln med betesfisk och vi bestämmer oss för att prova. Ingen betes fisk, men resans första PB är kirrat då jag fått en monster-hornsimpa. Ja nu var det inte så svårt att slå PB på just denna fisk då jag aldrig fått en innan… Men stor var den!
Roger tar över spöt från mig och lyckas även han sätta PB. Och vi har inte ens lämnat hamnen!
Vi fortsätter och precis utanför hamnen letar vi runt i säkert 5 minuter innan vi hittar stimmen med betesfisk. Det är bara att släppa ner häcklan, vänta 10 s och se vad du fått. 3-4 småsej eller 3-4 makrill. Bara detta är vansinnigt kul fiske och alla kommer i bra stämning direkt!
Vi rullar ut till flaket med tydliga instruktioner. Det är ”mete” med betesfisk. Sej eller makrill i lämplig storlek apteras på en 300g jiggskalle med enorm krok med en tre-kroksstinger. Vattnet är 10-12 meter djupt och väldigt klart. Vi ser bottnen mycket tydligt. Väldigt häftigt. Vi börjar driva över flaket med fem spön ute.
Betet ska vara på 24 fot, ngn meter över botten. Räkneverksrullarna hjälper oss hålla koll på djupet. När vi driftat betet på det djupet ett litet tag så vevar vi lååångsamt upp betet till ytan för att trigga ev följande fisk och sen ner till 24 fot igen. Alla fiskar väldigt fokuserat och tystnaden lägger sig över båten. Tyvärr väljer ingen hälleflundra att visa sig denna session så vi åker tillbaka till ytterligare en gourmet-måltid signerad Kjelle med team.
På eftermiddagen blåser det långt ifrån vad prognosen så Per undrar om vi vill prova på fiske efter stor-sej (över 5kg). Alla säger JA.
Vi åker ut och får ”stickbaits” – gummibeten m 300 g skallar som liknar sandålar. Westins ”Sandy Andy”. Släpp ner betet till botten och veva upp med god fart mot båten. Första släppet hinner inte Dennis bete inte ens träffa botten innan han signalerar fisk. Han får bända rejält och tar i så han stånkar. En fin sej kommer upp. Sen börjar det hugga lite här och var i båten. Men jag har ännu inte fått något. Jag undrar när det ska komma. Men så som en blixt från klar himmel smäller det på. Rejält! Jag var inte riktigt beredd på det som skulle komma …När jag lyfter spöt händer… ingenting. Jag kan inte flytta spöt. Fisken är så stark. Jag kan inte flytta den. Jag försöker bryta upp fisken med armstyrka vilket bara resulterar i mjölksyra i biceps. Fisken tar lina och jag undrar hur det här ska gå. Jag börjar jobba med ben och överkropp och lyckas ta fisken lite närmre mig. ”Det här ska nog gå”. Till slut har jag fått upp sejen de 150 foten jag hade ute och ett nytt PB är ett faktum. Sen bryter racet ut rejält. Det hugger överallt hela tiden och sejar på 5-10kg landar i båten. Vid ett tillfälle står vi alla fem med böjda spön samtidigt. Helt magiskt. Mitt i allt sejande så slår Dennis till med en torsk på sådär en 14 kg. Fisket fortsätter att vara underbart! Ingen vill åka hem, alla vill bara fiska vidare men köket stänger kl 22 så Per ber oss avbryta till slut för att de inte ska behöva vänta på oss. Vilken start! Tänk om det kommer fortsätta så här?
Dag 2 – Hälleflundra
Svaret kom direkt på morgonen dagen efter. Nej – det ska inte fortsätta så här… Pers båt – Pansarbåten – strular. När han ska flytta båten får han inte i växeln på högra motorn och ser bekymrad ut. Det blir att ringa ”Ove”. Det är lördag morgon och Ove steker bacon… Men trots det kommer han 10 minuter senare i full mundering med overall, bakåtvänd keps, verktygsväska och pannlampa. Tyvärr kan han inte göra något utan att lyfta båten så vi är strandade… på riktigt…
Per drar i sina trådar och framåt lunch har vi två mindre båtar vi kan använda istället. Jag, Dennis och Roger sticker ut för att fixa betesfisk. Måns och Robin får trånande stå kvar på land då Per som ska pilota den andra båten har fullt upp att fixa sin pansarbåten som ska dras upp på land. Vi passar på att fiska lite på större fisk med och drar upp en 3-4 mattorskar.
Men till slut så… Vi drar till norrut till ett djupare flak för ytterligare en session vigd åt hälleflundra. Vi fiskar djupare över ett stort område. Det är förhållandevis mycket ström och mycket svårare att hålla bottenkontakt men vi blir bättre på det.
Jag vevar upp mitt bete för att kolla till det så att det sitter rätt och att stinger är i. När jag tittar på lodet efter jag kollat av betet så ser jag ett eko som följt mitt bete upp till 10m under båten och sen tappat intresset…
Vi gnuggar på riktigt bra men lyckas inte lura någon förrän vi ska åka hem. När Robin vevar upp för att åka hem har han följare och genom lite guidande från Per med fixande och trixande får de fisken att hugga och 0:an är sprucken.
Under ytterligare en fantasisk måltid berättar Per att fisken har varit svår att hitta efter midsommar. Deras teori är att vattnet har blivit för varmt och står djupare än den brukar så vi ska prova en ny plats – ett ”grund” på 50 med rejäla djup runt om som vi ska fiska på. Där ska finnas både stor torsk, sej och hälleflundra.
Inte undra på att det var svårt att somna den kvällen.
Dag 3 – ”Grundfiske”
Jag känner att detta kan bli en grym dag. Vinden är svag, vädret bättre och vi ska till en mycket spännande plats.
Jag droppar ner en jigg m 300g skalle – japp – allt är 300 g här. :-). Jag hinner inte mer än två ryck innan jag får respons i andra linändan. Jag börjar rulla upp mina 240 fot lina. Det känns dock inte så imponerande. Vilket stämmer. En liten torsk kommer upp som får simma hem igen. Ner igen. Vi får radio-rapport från andra båten att Robin tagit en torsk på ca 10 kg. 2 min senare kontakt igen och nu känns det bättre. En rejäl kamp senare vältrar även vi en torsk i 10kg-klassen över relingen.
Radion börjar spraka. ”Måns tog precis en torsk på 20 kg”… Monster!
Dennis kör med bete och jag och Roger med jigg. Det är Crazy Daisy från Westin som gäller. Rätt vad det är hör jag Dennis stånkar där framme. han har fått en fisk som absolut inte vill flytta sig. Han kömpar och stänker. Jag gör mig redo för att landa fiske och informerar via radion Per och den andra båten att nu är något stort på gång. Då hör jag Roger också börja stånka och säger ”det här är stort!”. Vad händer? Båda drillar Hälle samtidigt!!! Tyvärr kliver Dennis av efter några minuter men Roger kämpar på. Till slut ser vi fisken. Den ser bra ut! Men hur landar man en hälleflundra? Det enda jag tänker på är ”jag måste landa denna, jag FÅR inte bränna denna!” Med benägen coachning av Per från andra båten och minnen från youtube-filmerna lyckas jag bogsera fisken i rätt riktning för att få in kroken under hakan, in bakom käkbenet och sen häva fisken över relingen. YES!!! Vilken lycka. Och det känns som att det är vår fisk. Båtens fisk, vår seger!!!
Efter lunchen väljer Robin att vila lite så jag och Måns åker med Per och Roger och Dennis tar andra båten. Vädret och fisket visar sig från sin bästa sidan. Vad kan vara bättre än vindstilla, soligt och bra fiske? Jo en hälleflundra… Efter en seg period sprakar det till i Radion. ”Dennis har krokat på något skitstort”. När vi kommer dit sitter Dennis OCH Roger och pumpar upp samma spö. En rejält fin Hälle har klivit på. Firma Dennis och Roger lyckas till slut tvinga upp Hällen på 140 cm. Den fisken var tyvärr bildskygg och lyckades ducka alla kameror på båten.
Vi gnuggar vidare och lyckas landa ett gäng fina fiskar torskar till innan vi stänger butiken för dag 3.
Dag 4 – pillepill och Sej
Igen – vind… Det ska blåsa på rejält och Per tycker vi ska prova på grundare fiske efter piggvar, rödspätta och rödtunga i en vik. Vi drar till Coop och köper lite räkor, drar upp några småsej och rullar in i viken. Vilken miljö! Wow – omgiven av flera hundra meter höga toppar sitter vi i en vik med 10-20 m djup och driftar efter plattfisk. Tyvärr utan större framgång. Då vi vet det kan finnas chans på Hälle så riggar vi om och driftar med småsej som bete. Inget resultat.
På lunchen frågar Per om vi vill ta en kort session på Sej igen innan det blir för dåligt väder. ”Såklart”… Vad är det för fråga!… Sagt och gjort – tillbaka på grundet men med annan teknik. Gäddspön upp till 100g, haspel och Westin Swim som beten. Det är spännande och roligt att försöka och både jag och Roger har kontakter men inget landas så vi går över till stickbaits igen och vi börjar få fisk. Ytterligare ett gäng bättre torskar och framförallt ett gäng sej. Alltså det är här är så kul. Hade inte öronen suttit där de gör hade mitt huvud delats i två av leendet.
Det är med vemod över att fisket är över som vi rullar in efter fjärde dagens fiske. Alltså den här upplevelsen….
Filéing ingår…
Alla dagar när vi kommer in kan vi lämna fisken i Fritz trygga händer. Fritz är Pers fixare. Han löser det mesta och inte minst filéar vår fisk vi kommit in med. Han är dessutom fantastiskt trevlig, glad, skrattar mycket, berättar om sitt eget fiske och instruerar oss hur man filéar. Han är snabb och effektiv. Tänk om vi skulle behövt göra det själva. Vi hade förmodligen slarvat bort en massa fin fisk och hade behövt lägga potentiell fisketid på att filéa istället. Vilken tillgång. Jag vet att många camper inte har denna resurs. Den var verkligen värdefull! Det enda vi behövde göra var att dela upp filéerna i mindre bitar och vackra dem. Vi hade rätt att ta med 18 kg var genom tullen och vi använde vartenda kilo!
Naturupplevelser utan dess like
Utöver fisket och maten så är naturen slående. Man känner sig både full av beundran och ganska liten när man står i skuggan av dessa 400 m höga toppar som Vaeröy består av.
Det är ett enormt djurliv under vattnet. Det är moln av beten precis överallt. En enorm biomassa. Man blir yr i huvudet bara genom att tänka på vilka grundtoppar man ska fiska på. Alla håller fisk, men vilka håller ”rätt” fisk? Och hur funkar kretsloppet. Hur kan all denna fisk få mat? Jag vet att golfströmmen drar med sig näring, som i sin tur föder plankton, som i sin tur föder små fisk som i sin tur föder större fisk osv. Men ändå…
Och allt är stort. Det är inte bara fiskarna som är artrika och stora. T o m flugorna var något i hästväg!
Vi har upplevt så mycket djurliv i sin naturliga miljö som jag aldrig trott jag skulle se. Bara inne i hamnen finns en stationär säl-hane som kallas ”Tony” med tre säl-honor i sitt harem. Han visade sig ett antal gånger. Redan i hamnen var det ett sprudlande djurliv. Kjelle kallade det ett ”Jurassic Park”. Det var sjöstjärnor, sjöborrar, hummer, krabbor och ett sprudlande fiskliv, redan innan vi kommit förbi vågbrytarna.
Vi såg vilda lunnefåglar kryssande halvmetern över havsytan. Havsörn som tog en fisk från ytan 20m från vår båt, tumlare osv. Djurlivet är spektakulärt.
Vaeröy
Jag visste inte riktigt vad jag skulle vänta mig av själva ön. Det är en liten plupp på kartan utanför Lofoten. Kommer det ens att finnas drickbart vatten i kranen? Jag blev positivt överraskad. Det verkar som om Norge verkligen håller i att få även de minsta samhällen att fungera. Sen har säkert det faktum att det ligger en Nato-bas på ön varit bidragande till att allt funkar. Det fanns drickbart vatten, en Coop, två pubar, en gourmetrestaurang, fungerande 4G osv dvs en högst civiliserad tillvaro.
Slutsatsen…
Jag säger bara WOW. Först och främst – mina resekamrater. Jag hade aldrig träffat dem innan. Men vilka sköna grabbar. Grymma fiskare, snälla, trevliga, roliga och intelligenta. Jag trivdes enormt med er. Tack för jag fick hänga med er i nästan en vecka.
Och guide-Per… Det är lätt att missa att lyfta fram guidens jobb. Men det var du som gjorde det möjligt. Du fick hade en plan, du fick allt att flyta på, du tog oss till fisken och skötte allt runtomkring oss så vi inte behövde tänka!!! Tack! Du tog oss tillfisken, alltid med ett leende på läpparna. Alltid redo med ett tips och tålamod för oss klantar som ibland strular till det…
Var det dyrt. Ja det var det var inte billigt men det var värt varenda krona! Att inte behöva tänka på något. Ingen fiskeutrustning som strular, inget man glömt hemma, alltid hamna på de heta fiskeplatserna, att kunna njuta av mat (och dessutom i Gourmet-klass) utan att behöva laga den och inte behöva fundera på filéandet av fisken. Ja det var verkligen bekvämt. Visst kan man säkert kapa några kronor på resan genom att välja att åka utan guide, ha egen utrustning, laga mat själv mm men som förstagångsresenär var det värt otroligt mycket och jag tror jag kommer åka på samma sätta nästa gång igen!
Var Norge-fiske som jag föreställt mig? Ja… det var det. Och så mycket mer därtill. Min tanke har framförallt varit på fisket och det levde upp vad jag hoppats på och mer än så. Men detta var en helhetsupplevelse som gör att jag fortfarande inte lyckat sortera intrycken ännu. Jag är helt golvad! ps. Det slogs 21 PB på 5 fiskare… det säger en del… ds.
Fisket, kamperna, snacket, skratten, miljön, och inte minst maten. WOW!!! Och så lyckades jag inte kroka en Hälleflundra denna gång. Men jag måste väl åka tillbaks då 🙂
Jag säger som Arnie: ”I’ll be back”
//Mange
Ps. Det kommer snart upp en liten film på youtube som sammanfattar resan lite… och en ”tips inför Norgeresan” är under produktion. Ds.
Pss. Som vanligt – glöm inte följa oss på sociala medier så får du den fulla “FiskeFürAlle”-upplevelsen. Vi finns på Facebook, Youtube & Instagram Dss