24h Gäddan 2021 inifrån Team Brunnberg Lures

Att fiska gädda i 24 timmar är vansinne. Att dessutom tävla under samma period ännu tokigare, men så jäkla annorlunda och kul. 24h Gäddan är en tävling som anordnas på Mälaren helgen efter midsommar varje år. Jag har varit med en gång innan. Det var några år sedan. Jag minns att jag var helt slut både fysiskt och mentalt efteråt. Vi hade en tuff tävling med få landade fiskar och känslan av att inte presterat var tydlig. Jag tävlade då med Martin “Brunnberg Lures” och Olle. Jag har tänkt att jag gärna skulle vara med igen men hänger inte direkt på låset när platserna släpps. Det är helt galet – ca 100 platser tar slut på ingen tid alls

Det är maj, jag är ute och går och ser att det är Martin Brunnberg som ringer. Direkt tänker jag 24h? Vi snackar och skrattar som vi brukar (även om vi hörs alldeles för sällan) och sen släpper han bomben. “ja jag har en plats över i min båt och jag tänkte – vi hade så jäkla kul när du var med Mange, så jag tänkte jag ringer och kollar med dig. Kan och vill du? Du skrev ju t o m att om du fick frågan igen skulle du ställa upp.”. Vad är det för fråga – klart jag vill vara med. En 1s koll i kalendern som visar att jag kan så svarar jag ja. Från den sekunden började min mentala uppladdning.

Detta är en text om vårt lags resa under 24 timmar + tiden innan och de utmaningar och smärta det innebär att köra ett 24-timmars. Välkommen. Och som alltid här på FiskeFürAlle får du rejält med valuta för pengarna – en längre artikel (och du betalar ju ingenting, bra valuta va?) Läser du texten bara för att få tips på hur du placerar dig nästa år så kan vi lösa det redan nu:

  1. Team-sammansättning – ha sköna synkade människor i teamet
  2. Gör förberedelserna – reka
  3. Ha en plan ni tror på och håll er till den
  4. Betena i vattnet
  5. Jobba som ett team – Framförallt innan ni fått svar vad som gäller – kör olika beten, djup och hastigheter
  6. Skratta!!!
  7. Ta med pannbenet

Glöm aldrig team-sammansättningen… och toaplaneringen

Reglerna är enkla men tävlingen är allt annat än enkel: Fiske kl 16 fredag till kl 16 lördag. 10 längsta gäddorna över 80 cm räknas. Valfri startplats (nytt sedan 2020 pga Covid). Minst två kastlängder mellan båtarna. Att fiska i 24 timmar kräver planering, strategi och förberedelse på många plan: Fiskeplatser så det räcker i 24h, packa för fyra årstiders väder, hur sova, mat, dryck, beten, fräsch utrustning och inte minst ett vettigt team. Och så min personliga utmaning – toa. Inte att jag har några problem att gå. Det är mer att det ska finnas tillfälle för jag vet att jag blir dränerad på energi och ofokuserad om något annat pockar på uppmärksamhet. Vissa verkar kunna gå i 2-3 dygn opåverkade. jag klarar 5 minuter…

Att stå och gnaga på varandra i 24 timmar kräver en bra sammansättning av människor med tjockt pannben, hög energinivå och låg humor. Denna gång skulle det bli Martin, en gammal tävlingskompis till honom: Fredrik Morris och jag. Två grymt duktiga fiskare, rutinerade tävlingsrävar och jag, spillevinken med uppgift att hålla andan uppe i teamet (och kanske dra någon gädda).

Kapten Brunnberg i högform. Mysig, vänlig, duktig betesbyggare och fantastisk fiskare. Under den mysiga fasaden finns en rejäl vinnarskalle med järnvilja.
Fredrik “Chuck” Morris – ja det är jag som döpt honom till Chuck. Det kändes passande. Sjukt duktig fiskare, har hela tiden en plan. Mothugg som en ninja. Håller koll på förutsättningar, andra team och ibland släpper lite vind 🙂
… och så lilla jag – Mange. Skåning, motormouth, busig och kan dra en och annan fisk.

Rek-fisket

Någon vecka innan drog vi på rek. Jag tog logiskt sätt norra sidan av Mälaren (bor i Täby) och M&M (de två jordnötsgodisarna) tog södra sidan. Mälaren är ju inte så stor så vi bedömde att jag kunde reka norra sidan dvs stadshuset och norrut/österut inkl. Ekoln, Enköping och Västerås på två dagar. M&M kunde de södra vattnen så bra så de tog dem en dag att allt söder och väster om stadshuset inkl Mariefred, Strängnäs och Eskilstuna. Martin bad mig specifikt kolla av några fläckar utan att berätta varför. De platserna tog jag på lördagen. Det var grunt och fritt från nate, men det var blött vatten och få fiskar. Det var så blött att när jag tog upp båten på kvällen hade jag små pooler av vatten i armbågarna på jackan. Man får vara glad för det lilla.

Dagen efter råkade jag köra fel i en korsning på söndagen pga mitt brevduvesinne är något underutvecklat och hamnade i Ekoln. Fina vatten fria från gäddor. Så mitt rek var mycket framgångsrikt. Vi kunde sluta oss till att det inte fanns några gäddor i norra Mälaren och Ekoln. Skönt!

M&M hade bra rek söderöver med metersfisk i topp. Så… vad blir taktiken? Grunt eller djupt? Grynnor eller vikar? Nöta eller “running and gunning”?.

Det finns lite utrymme att fiska av och några spotar att testa…

Vi diskuterade länge och väl och var lite kluvna någon vecka. Vi hade två alternativ. Fiska på någon av de grunda fläckarna jag testat av med blött vatten eller köra grundflak/branter på dagen för att gå in grunt på kvällen som alternativ. Vi valde att invänta väderprognoserna och ju närmre vi kom desto mer tydligt blev det att det skulle bli mycket sol och lite vind. Hmmm varmt, soligt och lite vind. Det indikerar kanske lite djupare, växter och gärna vatten som rör sig, dvs platser M&M rekat. Därför valde vi norra sidan och de platser jag rekat som var grunda, stillastående och där jag inte landat någon fisk. Fullt logiskt såklart :-).

Men logiken fanns där. Jag hade skitförutsättningar när jag var där. Martin känner till området bra utan att han berättat det för mig innan, den lille sluga räven (han ville ha min ärliga ofärgade åsikt). Det lät som om han bad min kolla ett random område men det var det inte såklart. Men nyckeln var att jag sett mycket betesfisk i området och vi bedömde att det skulle vara ett område som kan hålla 24 timmar, sannolikt med bättre fiske de mörka timmarna än dagarna med tanke på det ringa djupet. Jag lutade fortfarande mer åt flak/grynnor/branter för att sen gå in grunt på kvällen. Martin ville dock annorlunda och som alla vet: kung slår knekt och Martin har kört 24h 11 ggr och är en av sveriges mest rutinerade tävlingsfiskare. Jag har kört 24h en gång innan….

Base-camp Täby

Då vi enligt vår tydliga logik valt norra sidan kändes det lämpligt att dra upp baslägret i Täby med kortare körning till rampen, och framförallt kortare hem efter avslutade 24 timmar med John Blund hängandes svingandes i ögonlocken.

I baslägret jobbade vi på det viktigaste i tävlingssammanhang: poseringsbilder. Morris hittade en mindre version av mitt PB som han tränade med

Hela sista veckan liksom spratt det i kroppen (ja det heter så på svenska: spritta, spratt, spruttit, Kolla SAOL). All tillgänglig mental energi lades på planering av packning, göra tafsar, nya stingers, byta krokar, välja utrustning, planera mat och framförallt handla. Men jag hittade inte en lösning på toafrågan… Jag lyfte budgetspärren och inhandlade stormkök, liggunderlag, strumpor, frystorkad mat och inte att förglömma – en spork.

Äntligen torsdag kväll och godisbitarna trillar in kl 22. Kl 22.01 pyser första burken flytande guld och 22.03 mumsar vi på hemmagrillade burgare. Vi har vid detta tillfälle fortfarande inte helt spikat planen så mellan varje tugga så växer planen fram och teamet ihop. Duktiga som vi är trillar vi i säng ganska tidigt för att orka.

Dags – äntligen!!!

Vi rullar iväg och sjösätter Martins mäktiga skuta – 6,5 meter lång fiskedröm i form av en North Silver 650 Husky. Magisk båt helt enkelt med enorma stuvutrymmen som sväljer all mat, kläder, spön och beten OCH den unika prylen: en interntelefon mellan främre och bakre kastdäck. Båten är så enorm att man inte orkar skrika till varandra i båten så man måste helt enkel ringa varandra.

Vilken fantastisk skuta. Vårt hem de kommande 24 timmarna

Vi åker ut ett tag innan för att säkra platsen. Det blir ett tag på plats innan start. Den ägnar vi till att ta det lugnt, dricka mycket, få i oss energi och svalka oss med ett bad.

När det är varmt gäller det att ha gott om dricka. Några frysta vattenflaskor, någon ispåse och Voilá – du har ett rejält kylfack i sumpen. Och vill du vinna – glöm INTE chévre-salladen

Vi skrattar, busar och har det bra. Men samtidigt finns den där otåligheten, känslan av att vilja komma igång. Vi kollar på klockan stup i kvarten, oftare än en femåring frågar “när är vi framme?” när man åker på semester. Vi plockar med beten, tar fram spön, lägger tillbaka spön, kollar krokar, riggar stingers, plockar ner beten, plockar upp dem igen. Tiden går och vi börjar bli sega i kolan av värmen. Jag börjar bli orolig för att vi ska vara avtrubbade och slöa och inte kunna fiska ordentligt när det gäller.

Håll vätskebalansen. Bra Morris- men Martin – dags att tagga till, eller? Yoga kanske… ? Oklart
Kolla in Brunnbergs skolboksleende. Låt dig inte luras. Det var kallt i vattnet. Trots värmen i luften var det inte så varmt i vattnet. Vi hade 18 grader ute på fjärdarna och här tog det sig precis över 20-strecketl Friskt… Men vad gör man inte för ett foto. Vi kan också konstatera att sikten var dålig. Trots att Martin har kritvita ben så syns de dåligt 20 cm under ytan

Den oron visade sig helt obefogad. Kl 15.59 byts stämningen helt och hållet. Jag blir fascinerad av hur det går till. Som om någon vridit på en knapp. Från bus ledigt och avslappnat till tyst, fokuserat och spänt. Spöna lyfts upp och första kastet går. Nu börjar nötandet. Vi tror att kvällen kommer vara bäst så det är en fyra – fem timmar till vi tror det ska börja bli bättre fiske. Men transportsträckan dit ska användas effektivt, ingen fisk ska missas.

Vi har ett gäng team runt om oss. Det utspelar sig ett schack på sjön, eller kanske en dans. Vi har fiskat av första fläcken och vill flytta oss – men vågar vi det? Då kanske de flyttar in och tar den där platsen vi vill ha sen? Nä – vänta nu rör han sig! Var är han på väg? Vi måste flytta oss lite så att vi skyddar vår spot. Det låter enkelt på pappret men ute på sjön är din spot ditt resultat. Har du något du tror på – då måste du skydda det.

Krympande ben.. vanligt förekommande symptom på 24-timmars. Och tävlingens första gädda… men inte sista…

Vi gnuggar som sig bör. Ganska snart har jag en duns. Och sen ett hugg. Eller var det det? Man är som på nålar och minsta liten förändring i betets gång möter jag med ett mothugg. Men när jag tar upp mitt helt nya bete och inspekterar konstaterar jag att “jovisst var det hugg”. Fisken har bitit uppfrån och lämnat fina ränder från mitten och upp till ryggen på betet. F-NNNNN! Inte bränna fisk. Det är no bueno. En duns till. Miss igen!!! Jag står och grämer mig. Efter ett tag visar det sig att dunsarna är braxen. Jag lyckas nästan ryggkroka en braxen och den lämnar fjäll på stingern. Skönt att jag inte bränt tre hugg… men den där med rivmärkena….

“Nä här står det ingen fisk just nu, vi flyttar!” säger Morris. Innan han avslutat meningen lyfter jag spöt som svarar med att gunga – fisk på! Smörkniven – mitt nya gummibete fortsätter skörda fisk. Men är den tillräckligt stor? Japp!!! 81 cm. Inget monster men första på pappret. Redan 16.40 – vi är före tidplanen och 40 min före förra årets tider! Vi drar några men inga som håller måttet.

Poseringsträningen från kvällen innan gör effekt! Och visst syns det att Morris var hos frillan på morgonen innan tävlingen? Snyggt! Lite Top Gun över det…

Klockan rör sig så sakteliga. SMACK – Chuck Morris står i badbrallorna och drillar. Spöt gungar tungt och skvallrar om ny fisk som precis kvalar in på rätt sida 80-strecket.

Fining! Gäddan är ganska bra med

Strax efter står Kapten Brunnberg och drillar dagens hittills bästa – en 91:a. Kul!!! Alla med på pappret och vi är rejält peppade. Teamet funkar kanon. Den som kan tar håven direkt och håvar. Fångstmannen krokar av. Fisken får hämta sig lite. Mätman Martin måttar, jag fotograferar mätbräda, bild på gädda och fångstman, tillbaka med fisken och rapportering via webben. Som ett väloljat maskineri.

Puh det kunde slutat illa…

Där, mitt bland alla tävlingsfiskar så kliver det på en sprallis. Och alla som fiskat lite grand vet att små gäddor är de värsta. De är farliga och helt oberäkneliga. Svåra att hålla pga små käkar och kan när som helst få spader och sprattla till. Mmm precis så gör min sprallis. Jag försöker kroka av den. När jag ska ta ut kroken får den spel. Jag får en krokspets i tummen samtidigt som jag tappar gäddan. Den landar i skrevet och sprallar runt och lyckas dra in både främre och bakre kroken i shortsen. Så där sitter jag. En krokspets i tummen och två farligt nära ställen jag inte gärna blir piercad av en krok på. Då bestämmer elmotorn för att attackera. Martin har en sån där fin elvisp som fäller upp och ner sig själv. Helt plötsligt åker den upp och ska lägga sig över mitt spö och på vägen försöka slå mig i huvudet. Det går bra nu…

Det kan gå illa på sjön. Ibland är det fingrarna, ibland är det huvudet…

Ok – djupt andetag. Ut med kroken i tummen – check. Slita loss krokarna ur shortsen med stora hål som resultat – check. Rädda spöt från att knäckas – check. Kroka av den stackars gäddan och få tillbaka den utan allt för stora men. Check till slut. Puh – ibland kommer olyckorna i rad… Det är sånt som kan hända när tröttheten börjar slå till.

Det rullar på

Det är som om gäddorna står på rad och håller koll på vem som ska få fisken. Först Magnus, sen Morris och Martin. Sen börjar vi om: Magnus, Morris och Martin. Dock berättar gäddorna inte alls vad de gillar. Eller egentligen, de gillar allt. Det är gummi, tailar, spinnerbaits, vevjerk. Inga speciella färgkoder. Det verkar som att gäddorna simmar runt jagar, lyckas vi då lägga ett bete framför näsan så hugger de.

Vilken busig uppsyn från Morris-ponken

Vi fiskar på bra Martin säger “jag har varit med 11 gånger och jag har bara lyckats fylla pappret en gång innan! Vi är bra med!!!”. Kl 22.30 kommer en rapport från tävlingsledningen. Vi ligger femma med fem godkända – vi är med i toppen!!! Och nu har precis vad vi tror är heta perioden börjat! Game on!

Nattpasset – inte så mycket sömn

Skymning. Mörkret börjar lägga sig. Ingen anledning att sluta. Kroppen värker och ömmar redan. Rivmärken från arga gäddor, krokar som trängt in i finger. Ett finger som fått ett rejäl reva av en gäddtand. Men vad gör det? Vi drar fisk och vi kör på. Och vi landar fisk från tid till annan. Till slut blir det mörkt och Morris behöva vila ögonlocken. Vi bestämmer oss för att köra i omgångar. När Morris knoppar bombar vi på. Någon kontakt och någon landad fisk. Det är lite svårt att håva när man inte ser var fisken är och Martin håller på att missa en fisk pga just det.

Utslagen
Samtidigt i en annan del av båten…

Morris vaknar och jag drar ner rullgardinen. Jag ligger på bakre kastdäck, utslagen och dunar in direkt. Jag får vara medvetslös i en halvtimme innan jag får ett spö i rumpan “dags att fota”. Martin har tagit fisk igen. Jahapp – det var den sömnen. Lika bra att köra igen.

Men vi vet att vi måste uppgradera. Vi har inget bra snitt bara strax över 80 cm. Gäddorna verkar (med få undantag) vara stöpta i samma form.

Kl 4 får jag chansen att sopa i ett mothugg och den chansen tar man… såklart… Denna gungar lite tyngre – spännande… Den åker över håvkanten och visst är det en uppgradering – 93 cm. Inget monster men fin firre.

Morgonbabe och en fin gädda

Morgonstund har gädd i mund, eller?

Nu börjar det bli segt. Det blir längre och längre mellan huggen. Jag bränner något hugg i övrigt verkar gäddorna vila. Tyvärr känner jag en liten utmaning som växer i de nedre bakre regionerna. Min oro börjar bli verklighet… Magknip och behovet att gå på huset växer sig allt starkare. Men hur gör man när det inte finns ett hus? Vi kan inte lämna spoten för då kommer ngt annat lag ta den. Knip ihop och ta smärtan helt enkelt. Vi är drygt halvvägs in i tävlingen… 11h timmar kvar.

Fisket dör ut helt. Vi börjar prata platsbyte. Men väljer att vara kvar ändå. Det är ju inte så att det finns hundratals ofiskade spots därute. 98 team kommer köra på alla spotar som finns. Så om vi vill uppgradera så är ju sannolikheten låg någon annanstans där någon annan redan fiskat på de gäddorna

Bra att du sträcker på dig Martin. In med magen, ut med bröstet. Inte fiska som en hösäck!!

Där vid 6-tiden vilar vi alla en kvart. Värmen har kommit och tröttheten kommer krypande. Men vi tvingas upp ganska snart igen. Det går från varmt och stilla till… kallt och blåsigt. På med kläder och börja fiska igen.

Till slut blir frestelsen för stor. Vi ser att flera team lämnat området och vi vågar oss på en platsförflyttning. Vi har ett hörn vi vill fiska djupt på en bit bort. Vi drar dit. För att bara finna att det ligger en abborrefiskare där redan. Upptaget alltså. Och ingenstans att gå iland och göra några behov. Det är fullt med folk överallt. Kniiiiip. Vi provar två snabba spotar till innan vi drar tillbaks till ursprungsplatsen. En utflykt på säkert en hel timme hahaha.

Nu är det segt

Kl 10 och det är hela sex timmar kvar. Toabehov? Check! Ont i ryggen? Check! Ont i revbenen av spöt? Check! Varm? Check! Andra resultatrapporten kommer in. Vi ligger tvåa – ett av två team som fiskat fullt. Grymt! Dags att uppgradera mer. Men det känns faktiskt lite tungt – inte minst mentalt när det är sex timmar kvar och inga fiskar hugger. Jag badar lite för att få energi. Det hjälper till viss del

Ibland kan man inte hjälpa det. Man bara slocknar… I en inte kanske så avkopplande ställning

Chuck Morris lägger in överväxeln och lyckas få lite intressenter. Tre hugg bränner han innan han lyckas kroka en fisk. 80 cm – inget att fira när man har fullt papper och behöver uppgradera. Och sen en till och sen en till. Sen har lille gubben kört slut på energin helt och hållet och lyckas att somna sittande mitt i en matpaus. Avsaknaden av sömn tar ut sin rätt. Nu cruisar vi mot målsnöret och hoppas att alla lag har lika segt som vi. Vi får indikationer från tävligsledningen att det är segt överallt och att vi ska SÄÄÄMPPPAAA! Och kämpa gör vi – fram till målsnöret. TUUUUT. Tävlingen över och vi rullar hemåt.

Resultatet

Vi trailar upp och kör mot base camp där vi vår de preliminära resultaten. Vi slutar 4:a av 98 team. Vi är ett av fyra team som fyllt pappret. Totalt hade vi faktiskt 16 godkända fiskar i båten – men längden saknades. Vi hade nästan 30 cm upp till bronsplatsen. Nöjda och stolta firar vi med pizza, bubbelbad och någon kall. Underbart!!!

Ja… vad säger man?

Vi är otroligt stolta över vårt resultat. Visst vill man komma på pallen men vi känner att vi lyckades med en rejäl bedrift. Det var dessutom roligt att vi gjorde det som ett team. Vi kämpade tillsammans. Alla går upp och ner. När någon var låg eller trött så fanns det någon annan som klev in. Vi lyckades enas om taktiken som bar oss långt. Ja och sen är ju M&M otroligt sköna människor att hänga med. Och skickliga fiskare. På pappret vi lämnade in stod vi alla för fångsterna. Jag tre, Morris tre och Martin fyra (kaptenstillägget för skeppare Brunnberg).

Sa jag att jag gillar prylar… Och kanske har lite problem med ordningssinnet?

Stort tack till Martin och Morris, arrangörerna och alla andra lag. Och stort grattis till Team Esox Gear som vann hela tjuttaballongen.

Vad säger man då? Detta var ju faktiskt en 24-timmars light. Det var varmt och regnfritt. Det skulle kunna vara mycket värre med regn och snålblåst. Men man får tänka på kyla, vätska, solsting och solstift. Och trots det var ett light-år så gjorde det ont. Att ha spö med splitgrip smärtade faktiskt mer än jag trodde. Jag har rejäla blåmärken… Och kroppen tar stryk, så klart Och för egen del ska jag hitta någon strategi för att hitta toalettutmaningarna. Nu i efterhand kan jag konstatera att jag var stark halva tävlingen och lite lätt handlingsförlamad av magknip andra. Det kräver eftertanke… Att bara fiska effektivt i 12 timmar, visserligen “rätt” 12 timmar men ändå bara ena halvan är inte tillräckligt… Om Martin ringer och behöver en spillevink igen? Då svarar jag JA utan att blinka även nästa gång!!!

Men nu är det dags att vila och hoppas det kommer fler tillfällen 🙂


ZZZZZ

//Mange

Här kommer mer tunggungsläsning från 24-timmars 2018:
https://www.fiskefuralle.se/24-timmarsgaddan-2018-fran-insidan-med-team-brunnberg/

Ps. Som vanligt – kom ihåg att följa oss på sociala medier så får du den fulla “FiskeFürAlle”-upplevelsen. Vi finns på FacebookYoutube & Instagram Ds.

Föregående artikelGäddfabriken – här leker guiderna fram nya fiskare!
Nästa artikelBuster båt – nya dynor, termoplast

1 KOMMENTAR

Comments are closed.