Par i papphammar gör abborre i Stora Värtan

Japp, vi är tillbaka på vårt nygamla favoritvatten Stora Värtan på jakt efter stor abborre. Svårflörtade fiskar, blött vatten och FiskeFürAlle ställer upp med sin papphamrigaste (klantigaste) laguppställning. Vad kan gå rätt?

För dig som är inte fått moppemustasch ännu, eller kanske bara vill ha ett glatt återseende, så har du här länk till en kort papphammar-film längst ner i posten. Gösta Ekman i sitt esse

Vi (jag och Danne) har fuskat lite borre någon gång innan i år, men utan något speciellt att skriva hem om. Men fiske på Värtan är lite speciellt. Lite så där mysigt. Kanske för att det går riktigt stora individer där* , men kanske mest för att det är ett sommarvatten och man mår alltid bra när man står där i shorts och fiskar in i skymningen. (*för att förtydliga, vi pratar om fisken, abborre som en individ. Det är tydligen så man gör om man pratar biologspråk)

Gamla “sanningar” kommer på skam

De senaste åren har inneburit många lärdomar kring abborre för oss och kanske också många gamla “sanningar” som kommit på skam.

  • Jag har alltid fått lära mig att abborre och gädda står på mycket olika platser. Gädda i skydd, i vass och nate och abborre på grynnor där de kan förflytta sig i vattenkolumnen upp och ner och kompensera för sin slutna simblåsa. Jag hittar mycket och stor abborre inne naten. Där är ju betesfisken så varför skulle inte abborren vara där. Och när jag är på grynnan och jiggar abborre, då händer det mer ofta än sällan att en gädda kliver på – en välkommen bonus fisk visserligen.
  • Abborre är en jagande fisk och de tappar intresset så fort man gör ett vevstopp. Stämmer inte alls. Alla stora fiskar som fångats på jerk får väl ses som tillräckliga bevis
  • Abborre äter bara små beten. 4 cm jigg, myranspinnare och salmo hornet har varit självklara abborrebeten. Men abborren hugger gladeligen på alla möjliga beten i 10-cm klassen. I detta fall kanske det till viss del beror på att jag och de flesta andra kanske riktat fisket mer mot stora, löjätande individer.

Med dessa tankar i bakhuvudet har jag tagit fram lite swimbaits för abborre, baserat på en löja. Längden är ca 10 cm och de skulle testköras denna kväll. Tidigare prototyper har varit mycket framgångsrika… på gädda… Men nu var de viktade annorlunda och jag skulle fiska på bra abborrvatten så förtroendet var högt

Två gädd-förlåt abborrmagneter

Och så äntligen lite om själva turen

Men tillbaks till turen. Vi möts upp kramar och klantar till det lite med spöna (flätlina=flätar ihop spöna) innan vi lyckas ta oss ur hamnen. Danne fick även för sig att knyta på ny tafs. För er som inte passerat 40-strecket än, så kan det vara en utmaning i skymningsljus och utan glasögon – det tar helt enkelt sin lilla stund.

Men tillbaks till turen. Vi möts upp kramar och klantar till det lite med spöna (flätlina=flätar ihop spöna) innan vi lyckas ta oss ur hamnen. Danne fick även för sig att knyta på ny tafs. För er som inte passerat 40-strecket än, så kan det vara en utmaning i skymningsljus och utan glasögon – det tar helt enkelt sin lilla stund.

För att få lite sprattel åker vi till de två mest fångstsäkra platserna året innan.

Första platsen: Vi lägger oss utanför naten och jag lägger några korta kast med swimbaitet för att kolla gången. Tillfredsställande… Ett långt kast, jag twitchar hem det. PANG fisk direkt. Men det var en konstig fisk. En… gädda. Efter årets kanske roligaste (eller något) håvning från Danne. Ja, jag avbryter kalabaliken för att berätta om själva landningen. Tydligen hade Danne fått för sig att landa = ta in betet. För han tar in betet med tillhörande gädda i håven och lyfter när 75% av gäddan hänger utanför. Den kom inte in, såklart. Nytt försök och gäddan landas, krokas av och kastas i.

Nej jag vet att detta inte är en gädda. Jag vet också att det inte är jag. Det är den där jag valde att spendera kvällen med. Skräckslagen för en 100 g borde

Japp, jag har tydligen lyckats skapa en gäddmagnet i jakten på ett bra abborrbete. I övrigt så lyser abborren lika starkt med sin närvaro som en solförmörkelse, så vi puttrar vidare till nästa plats. Den suuuupersäkra platsen där man alltid får fisk!!!!!!

Löjligt mycket löja som löjlar sig

Mycket löja. MYCKET löja. Pulsen höjs. Kast där de brukar stå. Inget. Överallt, runtomkring = inget. Löjorna simmar omkring så där lekfullt och obekymrat som bara löjor kan. Det innebär att det är bom på båda de mest fångstsäkra platserna. Hmmm. Jag noterar även att naten inte är riktigt där den var året innan. Att växtbältena flyttat sig lite.

OK ny plats. Sten, djup, nate, vass. Allt som abborren gillar. Vi parkerar uppvinds och smyger ner mot hotspoten. Och se där. Där är de. Danne får någon abborre på sin trotjänare crankee x deep. Några minuter senare dör det av. Sen rätt vad det är gör Fanny ett mothugg. Sen en suck. “Typiskt gädda”. Men när jag tittar ner ser jag snarare formen av en fotboll än en strumpa. Det är en rund och trind abborre som fattat tycket för Dannes erbjudande och Danne tackar genom att posera och släppa tillbaka. Här på denna plats var det mycket mer nate än året innan.

Undrar om abborren visste vad den gav sig in på när den tackade ja till att bli uppbjuden på båten

Ny plats. Där är de. Precis där de ska vara och även jag får känna på annat sprattel än gädda.

Mange är överlycklig efter att äntligen ha hittat och fångat en Abborre. Tillråga på allt verkar han ha funnit Värtans rakaste Abborre.

Ett sista kast. Och sista. Och ytterligare ett sista

Vi fiskar av viken utan leverans och bestämmer oss för att fiska av ett ställe nära hamnen innan det är dags att lägga av. Danne har en på, jag har någon följare. Vi bestämmer oss för att lägga av. “Sista kastet” så plockar vi ihop. Inget. Jag riggar av mitt ena spö. Får fatt i haspelspö och när jag ska plocka av betet får jag feeling och tar ett nytt “Sista kast”. Och ett sista kast till. Sen tar jag sista kastet. Fastnar i naten, rycker mig loss men sen börjar naten sprattla. Mitt bråkande med naten hade tydligen lockat någon att komma och kolla på och när jag kom loss så högg den fina abborren. Det är inte första gången det händer mig. Det är något jag ska ta med mig i mitt fiske.

Notera arten på bilden: En klassisk swede tongue bass med keps. Väger in på dryga 80 kilo? Abborren som är med i förgrunden var den sista fisken för kvällen och den som gillar att trassla omkring i naten.

Kvällen innehöll några goa lärdomar:

  • Vattnen ändrar sig från år till år. Det som levererade i fjol behöver inte leverera i år.
  • Leta nya platser – kontinuerligt. Det finns så många platser som kan hålla fisk. Fastna inte i gamla tankemönster. Ha som mål att prova minst 2 nya platser på varje runda. Då kommer du få många fler möjligheter inför nästa tur.
  • Fastna i nate – försök inte kasta runt eller bara utanför –> In i skiten bara!

Så nu är sommarsäsongen på Stora Värtan öppen. Hoppas på båda fler och större abborrar efter denna gång

//Mange & Fanny

Ps. Som vanligt – kom ihåg att följa oss på sociala medier så får du den fulla“FiskeFürAlle”-upplevelsen. Vi finns på FacebookYoutube & Instagram 

Här drog vi stor abborre

LÄMNA ETT SVAR

Skriv din kommentar!
Skriv ditt namn här