Lärdomar kring metersgädda i Blekinge med TN-Lures

Sommarfiske efter gädda och då kanske med fokus på metersgädda kan vara både utmanande, svårt och om man får till det rätt mycket belönande och det är det texten kommer handla om. Men innan det vill vi bara kommentera en sak. Som Mark Twain sa “ryktet om min död är starkt överdriven”. Det har inte publicerat så mycket här på sistone. Ni vet det som händer mellan fiskepassen som många kallar livet, har påverkat oss.

Det har hänt ganska mycket för oss alla tre som tagit både fokus och energi. Och när man inte tycker det ska bli barnsligt roligt att varken fiska eller skriva, då behöver man hämta andan. När vi för länge sedan, drygt 7 år sedan, startade denna sida så lovade vi oss att om vi inte hade något att skriva, eller kunde förmedla det med kärlek och humor, så skulle vi inte skriva något. Nu håller vi alla på att kravla oss tillbaka till våra tokiga, klantiga och ibland humoristiska själva.
We’re back, eller iaf nästan tillbaka. Håll ut!

Tommy kan sina vatten väl och pekar ut nästa gädda. Den heter Harald och bor vid tredje stenen till höger
Dagens fiskekompis heter Tommy. Hej Tommy! Alla i kör nu! HEJ TOMMY! Tommy kan sina vatten runt Karlskrona ganska väl och pekar nu ut nästa gädda. Den heter Harald och bor vid tredje stenen till höger. Harald verkade dock åkt på utflykt när vi tittade in, men vi pratade med grannen Lisa istället.

SÅ, pust, nu var det där utklarat och utrett. Nu till dagens ämne. Gädda. Gädda i Blekinge. Gädda på sommaren i Blekinge. Gädda på sommaren i Blekinge med TN-Lures aka Tommy Nielsen. Jag och Tommy har en trasslig historia (när det gäller vårt fiske alltså. Inget annat… 😉 ). Det är alltid stök som sjunkande båtar och grundstötningar när vi är ute. OCH trögt fiske när vi båda tänker “ska det vara så här trögt?”. På något sätt har det ändå alltid kommit upp fisk och Tommy har en nästan läskig förmåga att dra fisk och ofta av lite storlek. Det är alltid turer jag längtar efter. Skön stämning i båten och två jäkla pannben som fiskar (ja alltså på oss fiskare. Vi har inte med oss extra pannben på turerna).

Såja.. tillbaks till historien om hur vi fångade metersgädda

Kort semester på 5 dagar i Blekinge. Mess till Tommy “Jag är nere, kan vill du fiska?”. Kort svar “bara imorgon funkar”. Imorgon it is. Fjärilarna i magen är på plats (oj vad jag saknat er). Snabbt knyter jag på tafsar, kollar sjökort efter spotar, vindriktningar, väder och börjar sådär nästan lite barnsligt börjar peta betesboxarna och fundera på första betet för dagen. Det känns härligt att ha den känslan i kroppen igen. Kanske står det en metersgädda och väntar på mig denna gång?

Planen var att träffas i hamnen kl 12 och vi pratade aldrig om när vi skulle sluta. Det är de bästa turerna. De där när man fiskar till när man är färdig. Förutsättningarna misstänkte vi skulle bli tuffa. Visserligen blandad molnighet och vind men också skiftande vindriktningar och framförallt mycket låg temperatur i vattnet. Inget badbart där inte. Nordliga vindar hade dragit upp kallt bottenvatten och temperaturen hade sjunkit från 20 till 11 grader i Ronneby där jag håller till. Men strunt i det – man får mer fisk på vattnet i på verandan.

Tommy provtrycktes vattnet utanför rampen innan jag kom och petade upp en liten slips på little rascal. Den lilla gynnaren fick åka snabb gäddhiss…Dagens första för Tommy men inte den sista. Just detta bete var grymt och stod 90% av Tommys fiskar

Det var tydligen mer än jag som var taggad för kl 11.10 får jag ett mess “du, jag kom iväg tidigare så jag har sjösatt och fiskar så länge. Ring när du är på ingång”. Jag kastar mig in i bilen och vänder kylaren mot Karlskrona. På vägen får jag ett mess med en bild med välkänt tema – en gädda. Snabbt möte i hamnen, kramkalas (juhuuu) och ut på fjärdarna. Planen för dagen är stenåtång, stenåtång stenåtång (ska sjungas till melodin its only rock’n’roll).

Att fiska i Blekinge är mentalt utmanande men ibland mycket belönande

Om du aldrig varit i Blekinge och fiskat kanske lite bakgrund är bra. Att fiska här kan vara lite småjobbigt. Ungefär som att ha en retsticka till lillebror (eller annat valfritt småsyskon av valfritt kön). Det retas liksom hela tiden med en och man blir lite irriterad. Men man skulle inte vilja vara utan den och i slutändan så älskar man det ändå.

Vattnet är ofta klart. Bottnen täckt av blåstång och man ser aldrig en fisk. Inte ens en betesfisk. Inte på lodet, inte i vattnet. Och fisken står oftast grunt med huvudet intryckt mellan stenar i blåstång. Har du riktigt tur har det dessutom växt upp lite “kolasnören” med. Lång brun alg som ser ut som kolasnören och är vars enda syfte i livet är att göra livet lite jobbigare för oss fiskare. De är lite som havets fästingar. De vill bara förstöra gången på ditt bete. (Det riktiga namnet är sudare eller snärjtång, du hör själv…). Ibland finns det lerbotten med någon typ av Nate men då ofta också täckt i brunt slem som också gärna kastar sig över beten och även det förstör gången. Men fisken finns där, även om fisketrycket i Karlskrona verkar påverkat negativt, i blåstången, bland kolasnörena i naten.

Sen brukar man fiska grunt. Ofta under halvmetern djupt och bottnen är täckt med sten. Det känns som en jätte tagit ett par nävar sten och sprinklat botten lite random sådär. Det kan gå från 12 meter djupt till att ha en grynna precis under vattenytan på någon meter så det kan vara bra att ha koll framåt.

Men nu vill vi inte snacka ner Blekinge. Det är en fantastiskt vacker miljö med stora gäddor. Helt underbart fiske. Stor omväxling från en vassgnuggare som jag. Men man ska inte åka ner och tro att det bara är fritt från utmaningar att fiska här.

Kolasnören en masse. Malaco brukar åka hit och fylla sina påsar inför varje mello-helg. Och skulle du hitta ett område Malaco inte skördat ännu – fiska” Gäddan älskar att hålla till här!

Let the grind begin

Så vi börjar som vi brukar. Nöta. Hela tiden i rörelse. Drifter längs kanter, över stenbetäckta flader. I 30-60 cm djup. Kast i skuggan av stora stenblock. Gärna kast längs med kanterna för att maximera mängden tid i det heta området. Vi kör och kör och kör. Lite pet, någon följare. Tommy landar en snipa. Det är trögt. Som väntat. När fisken är så tjurig kan det vara bra att ha gå ner i storlek på betet och framförallt se till att man fiskar med bete med en krok längst bak. Så om de bara puffar till betet finns det ändå chans att de fastnar. Gummibeten går bort alltså. Det är jerkar, swimjerkar osv

Det märks att vattentemperaturen varit låg. Kolasnörena och naten har knappt kommit upp ännu. Och vattennivån är mkt hög. 50 cm över normalt så vi kan fiska platser som i vanliga fall inte är åtkomliga. Men gäddan verkar vara förvirrad. Kallt i vattnet (15-16 grader) och vind från olika håll. De är inte där vi är. Vi har under 2 timmar vind från tre olika riktningar. De står och fryser och är vimsiga i huvudet eller så har de gått ner källaren för att leta fram vantarna och mössan igen. Vi får helt enkelt inte dem att hugga och det är så trögt som vi misstänkte. Men som två furier jobbar vi på. Nya platser, prova nya beten, nya mkt exakta kast. Vi fiskar utomskärs, inomskärs, cityfiske. Men ingen leverans. De vi får hugger på långsam inspinning, knappas någon Formel 1-hastighet som annars är brukligt vid sommarfiske.

Det är lite mäktigt att röra sig i sådana miljöer. Coolt att det kan finnas gädda så stadsnära. Eller kan finnas… Vi vet inte för vi fann inga. Här passerade vi marin-muséet

För er som är nyblivna gäddfiskare brukar man hålla tumregeln att låg temperatur i vattnet = låg inspinningshastighet och hög temp = hög inspinninghastiget. Detta är dock en regel som ska tolkas som en utgångspunkt. Ingen lag – många många gånger har något helt annat än denna “regel” varit det som levererat fisk

Mange får en vild idé, som faktiskt funkar för en gångs skull

När det börjar kvällnas, kanske runt 7-tiden sa det klick i huvudet på mig. Pusselbitarna började komma på plats. Fisk vi fått hade stått i princip uppe på land – och då hörde jag Trummans ord eka i huvudet från ett samtal vi hade flera år tidigare om Blekinge. (Japp det är tomt därinne så det ekade ganska länge)… “När bottenvattnet kommer upp är det sannolikt inte temperaturen som får gäddorna att sluta att hugga, det är salthalten… De kryper upp längst upp, längst in i vikarna där salthalten är lägre”. Hmmm är det så det är? Jag luftar tanken med Tommy och jag ser kugghjulen börjar gnissla igång uppe i Tommys huvud. När alla andra funderat på att åka ännu längre ut eller kanske lägga av så föreslår jag att åka inåt? Då bryter vi alla “regler”. Men varför inte? In mot land, in mot åmynningar och förhoppningsvis lägre salthalt.

En utmanare till titeln “Sveriges rakaste gädda”-titeln 2019. Peters fisk från föregående år ligger illa till. En deviatio på 0,5% i sidolinjen är vad denna gädda presterade

På väg in mot en åmynning, i en tratt/vik säger Tommy att han har en plats vi kan prova. Vi stannar till och det känns bara hett. Lite grumligare, några stenblock som sticker upp med ett grundområden mellan. Av ngn anledning känner jag att det är dags att prova ngt nytt. Jag hade ju inte riktigt varit mig själv. Istället för att byta bete tre gånger under varje kast så hade jag snurrat runt på tre beten under hela dagen. Tommy kollade flera gånger frågande och undrade vem som var med egentligen och om han skulle åka in till hamnen och hämta Mange istället…

Jag sätter på ett hemmagjort tail-jerkbete med guldsvans. Det har en skön gång, sida sida och upp ner men man måste fiska det långsamt. 5 kast in ser jag en 80+ fisk hugga två gånger och jag bränner fisken!!! Under det senaste året har fiskepassen tyvärr varit mer sällsynta än bröd i en sovjetisk matbutik så det är klart jag är ringrostig. T o m i min paradgren karatemothuggen. Jag är så ringrostig att en kätting som legat på botten av atlanten i 50 år verkat fräsch jämfört med mig. Jag kan inte skylla på något annat än mig själv. Nu står jag med hugget inetsat i ögonlocken och irritationen av missen brinnande i huvudet… Man kan inte hänga läpp för sånt men jag gör det ändå… Jag ville ju så gärna ha en bättre fisk.

Nästa kast gör en mindre fisk ett utfall och vi känner vi hittat ngt. Längre ner i driften har Tommy ett hugg som han bränner. Vi bestämmer oss för att låta platsen vila och fortsätter längst in.

Trötta ögon. Lite ont om gädda kanske?

Metersgädda och Koden är knäckt

I en timme fiskar vi längst in med ngn snipa som resultat innan vi ger oss av igen upp mot förra spoten. I första driften händer inget där jag har 80+ fisken kvar i minnet men längre ner ser jag Tommy göra ett mothugg spöt böjer sig djupt. Fisken fajtar inte så mycket men den verkar ha tyngd. Tommy kommenterar att han inte känt hugget utan trott att han fått bottennapp. “Det blev bara tungt”. Vi tittar ner – “bättre fisk kanske 90” och jag blir ännu mer förbannad. Det var ju “min” som jag brände innan, eller? Fisken kommer in snällt och Tommy säger “om jag tar den nu kommer den bli galen, den är inte trött ännu”.

metersgädda fångas
Efter en 7-8 timmar i båten luktar man inte alltid jordgubb och gäddan passar av att skölja av det värsta på Tommy innan den kliver ombord. Den lämnade även lite deo på aktertoften för framtida användning.

Men kolla in storleken på skallen!

Fisken parkerar snällt jämsides med båten och vi ser huvudet på fisken. Det är enormt. Och mkt riktigt när Tommy kopplar grepp börjar fisken bråka rejält. Men med stor rutin och fast grepp brottar mr T ner gäddan. Vi ser att den är mkt större än vi trott och siffrorna bekräftar det. 8 kg 104 cm. Superfin fisk i bra kondition!

metesgädda med TN-lures
104 cm sommargädda i fin kondition. Så här ser en 104 ut när man inte frontar den!

Vi tar om driften igen och där… Där jag brände “min fisk”, 5 meter från båten, kommer en fisk som skjuten ur en kanon efter mitt bete. Den ser ut att vara 75-80 cm. Den hugger som det inte fanns någon morgondag och bjuder sen upp till dans. Rejäl dans. Den strippar av säkert 20 m lina från min rulle. Den simmar framåt, bakåt, vrider båten, kommer upp i ytan, dyker igen. Jag har aldrig varit med om ngt liknande. Faktist värsta fajten jag haft någon gång – Blekinges Mike Tyson. Vi behöver tydligen kalibrera om våra ögon för även denna fisk är mkt större än vad vi trott. När vi väl fått in den visar det sig vara en fisk på 91 cm. Inte Tommy-klass men en fin gädda. Riktigt kul!

Vrrrrr linan flyger av rullen. Magisk känsla!
Gädda. Fiskare. Kvällsljus. Lycka
Betet som fixade biffen. Det blir till att göra fler av den modellen

Av bara farten drar vi en 6-7 gäddor till. Vi står t o m och dubbeldrillar innan det oundvikliga slutet kommer och det är dags att avsluta en mycket lärorik dag. En dag som handlat om att bryta mönster, att göra det “oväntade” och att få leverans av det. Vilken skön dag! Och när vi skiljs åt kontaterar vi att det varit en mkt ovanlig dag (för att vara oss). Inga incidenter förutom en “nära grundstötning” och faktiskt ganska ok volym på fisk med två bättre fiskar i topp och årets första metersgädda var bärgad

Så lunka vi så småningom… Hemåt

Och turen var verkligen full av lärdomar- våga prova annorlunda saker, bryt mönster och ge aldrig upp! Det kan finnas en metersfisk i nästa kast!

Flytväst på och ut och fiska!

//Mange

TN är ju även en hejare på att bygga beten och här delar han med sig av hur du målar beten a la TN-Lures, mycket nyttiga tips:https://www.fiskefuralle.se/lar-dig-mala-som-tn-gastblogg-av-tommy-tn-lures-nielsen/

Ps. Som vanligt – kom ihåg att följa oss på sociala medier så får du den fulla“FiskeFürAlle”-upplevelsen. Vi finns på FacebookYoutube & Instagram Ds.

LÄMNA ETT SVAR

Skriv din kommentar!
Skriv ditt namn här