Det var en gång en man som bodde i Sverige. Vi kan kalla honom Magnus. Han bodde i Täby och var fiskefrälst eller t o m gäddfrälst. Det var inte många minuter på dygnet Magnus inte tänkte på något gäddigt. Det kunde var fiske såklart, beten, bompass, tekniker, taktiker, platser eller den bloggen Magnus drev med två kompisar.
Magnus hade alltsomoftast sug efter att fiska. Så även denna arbetsvecka. Magnus kände att det var dags för en kvällstur för att minska gäddsuget. Det fungerade jättebra eftersom det var nära midsommar och Magnus bodde i midnattssolens land. Även om det inte fanns midnattssol där Magnus bodde, precis utanför huvudstaden så var det ljust länge. För att råda bot på den prekära situationen med ett bultande behov av att fiska skickade Magnus ut en fråga med en kurirer för att om det fanns någon mer än Magnus som var i samma situation. En annan gäddprins, vi kan kalla honom Jimmy, svarade “om du kan komma ner till mitt Kungadöme imorgon kan vi göra gemensam sak och bota våra åkommor”. Jimmy bar titeln gäddkung i konungadömet Sörmland, en dryg timmes färd med hästlös droska från Magnus. Magnus hade aldrig besökt konungariket Sörmland och dess hufvudstad Gnesta och bestämde sig därför för ett besök.
Följande dag satt Magnus i sitt fyrhjuliga fordon för att möta Jimmy. De hade stämt träff i Hufvudstaden i Sörmland, Gnesta. Närmre bestämt på värdshuset Berras. Där träffades fiskefrälsta för att berätta fiskehistorier för varandra, och köpa lite utrustning för kommande äventyr. På sedvanligt vis kunde Magnus inte hålla fingrarna i styr. Magnus skulle bara köpa ett tillfälligt tillstånd för att få lov att fiska (sk fiskekort) men Magnus, gäddfrälst som han var, spenderade både pluringar och galeoner på utrustning innan Jimmy han komma.
När Kung Jimmy kom till värdshuset hade han budet att håven var glömd och de därmed skulle behöva åka till Jimmys slott för att upphämta håven innan de kunde ge sig ut på innnanhavet i Jimmys skepp. Så blev det också. När de hämtade håven sa Jimmy till Magnus lite skrockfullt “vi skulle inte hämtat håven, nu kommer vi inte få någon fisk”.
De åkte mer till hamnen för färd över innanhavet till Jimmys fiskevatten i till de första fiskeplatserna. De hade också via hörsägen hört att en annan gäddkung, Jesper “AjPajk” skulle vara ute samma kväll. Och se, där, mitt i sjöhävningarna, låg Jespers “Black Pearl” och guppade. Jesper stod och dirigerade sina beten som en symfoniorkester och berättade hur fiskeplatsen såg ut och förmedlade även att han nyligen fått gädda på platsen.
Magnus och Jimmy drog fram sina svärd. Magnus som gillade att vara välutrustad valde bland sina 5 svärd han slutligen valde ut ett långsmalt vapen med gummi. Jimmy stod en lång stund och valde mellan lansarna innan han tog den tunnare av de bägge och sen började kampen. Magnus och Jimmy svingade och svingade och svingade men svingandet var resultatlöst. Då både Magnus och Jimmy i grunden kan vara rastlösa själar och Magnus dessutom var på sitt första besök i konungariket Sörmland valde de att byta plats. Då vinden (som kan vara viktig när man ska bedriva gäddfiske) under dagen vänt till hård väst från att i veckorna två blåst hård nordan, valde de en plats med nordlig exponering.
De åkte genom träskmarker, kanaler, under broar och över fjärdar innan de kom fram och de återigen påbörjades svingandet. De svingade och svingade och svingade. De bytte vinklar, de bytte beten och hastigheter men ingen gädda (eller någon annan fisk heller för den delen) ville visa sig.
Magnus bytte vapen hela tiden och var kanske lite slarvig när han la ner sina spön så de hamnade rakt bakom Jimmys mäktiga lans. Mitt i en sving så krokade Jimmys Lans i Magnus svärd vilket sände spöt i en vacker båge uppåt framåt för att landa en och en halv framför båten. Som tur var så hade fortfarande grepp om spöt och kunde snabbt fiska upp det och konstatera att ingen skada var skedd.
Och på det sättet fortlöpte kvällen (ja kanske inte spöflygandet då, förutom ytterligare en gång till). Nya platser, nytt svingande ingen gädda (eller någon annan fisk heller för den delen). Jimmy tog Magnus till hans allra hemligaste ställen men där fanns inga gäddor (eller någon annan fisk heller för den delen). Till slut lyckas Magnus kroka en mini-gädda som bara nosat på betet och kliver av 5 s efter hugget.
Då Magnus och Jimmy båda två var gäddbesatta fortsatte de långt in på kvällningen och in på natten utan resultat förutom ytterligare ett hugg på Magnus och en virvel av en följande gädda precis vid båten.
När Magnus och Jimmy var trötta på att inte få någonting och valde att ge upp denna batalj var de förvånade. De hade inte sett någon fisk alls. Inga gäddor, ingen löja, ingen aborre, ingen mört, ingen braxen. Ingenting. Jesper AjPajk som legat kvar på samma ställe hela kvällen hade lyckats lura upp några gäddor och en gös men inget speciellt.
Magnus och Jimmy skildes åt glada över att ha spenderat hela kvällen tillsammans men lätt frustrerade över att inte lyckats lura några av de gröna giganterna de visste lurade i det mörka djupet. Men de var överens om att det inte var sista gången de gav sig i batalj med Sörmlands mäktiga gäddor
Sensmoral – ta aldrig med håven – det kommer sluta fisklöst 😀
//Mange
I övrigt i brist på riktiga bilder eftersom detta är en saga ville mina barn väldigt gärna illustrera historien. Tack A och E för de fantastiska bilderna!
Ps. Gillade du denna saga eller vill läsa några andra, lite mer äkta inlägg om äkta fiske så följ gärna oss på våra olika kanaler för att hålla dig uppdaterad Direktlänk Facebook hittar du här Direktlänk Youtube hittar du här På Instagram hittar du oss under fiskefuralle Ds.
