Första Höstgäddorna – Sniprace och Wingman Snowflake levererar på premiärturen

Det är extremt lågtryck, det är första dagarna i september, det har regnat oavbrutet i 12 timmar, åska och blixtrar under natten och morgonen och det är mörka skyar all day long. Väderprognosen lovar ingen förbättring. Jag har ställt frågan tidigare i veckan till fiskepolarna och ingen nappar. Danne får nån huggångest och messar 15 minuter innan jag åker ner till hamnen – – Skall du ut? Jag skall kolla om det går att komma loss…
Till saken hör att tidigare i veckan hörde en ny bekantskap av sig, Fredrik och undrade om han kunde få hänga med på en tur i Furusund, men framför allt anmäla sig till Lolles tävling Grovstanäs Invitational? Självklart är vårt standardsvar när någon är sugen på att blöta sina grejer, vi tycker att Gäddfiske är en inkluderande social aktivitet och det finns alltid erfarenheter att dela med sig av så ju fler glada själar som känner varandra desto roligare. Så här kommer en kort eller nåja hyfsat kort för att vara mig, rapport om 2015 års höstgäddor som mest liknade ett sommarfiske vi aldrig fick i år.

Jag får kontakt med Fredrik via Danne och vi upprättar samband och kommer överens om Söndag kl 13 i Grovstanäs Hamn. Fredrik har precis kommit tillbaka till sin ungdoms vatten och har skaffat ställe i trakterna runt Vettershaga & Bergshamra och kan man få en bättre komplimang än att få en ping om att “Kan vi ta en introduktionstur i helgen?”.

Jag älskar ju utmaningar, och att få en erfaren fiskare i båten, som fiskat “mina” vatten i bra många år innan och som jag inte vet någonting om, det skapar nervositet, förväntningar, prestationsångest you name it – bara roligt helt enkelt. Som tur var så utlovade jag inte fångstgaranti men det är klart att jag som glad amatör vill bjuda på en minnesrik tur och suget efter att ta en tur tillsammans, fångstgaranti det har bara Mange i mina vatten – när han fiskar med mig vill säga:)

Efter sedvanliga hälsningsfraser så kändes det ganska hos mig fort att det här kommer gå smidigt och enkelt – känslan kom direkt att det här kommer bli sköna timmar på sjön. Märklig känsla det där att om man delar ett intresse så tar det inte många sekunder för att känna av “vi är samma sort”, klappat å klart liksom. Så det var bara å kliva i båten ta fram sjökortet och fråga: Hur har det gått på vägen upp? Har du haft nån kontakt, har vi nåt facit? Vad tror du att de står idag? Självklara frågor när man känner sig trygg med sin fiskepartner, ingen prestige eller tuppande utan rakt å det mest prioriterade. Jag hade stämt av på morgonen om han fortfarande var på efter typ 40 mm regn under natten och morgonen, svar Johan Adam.

Vi kom snabbt överens om att vi provar lite på ställen som funkade för 2 veckor sen, typiskt sommarfiske. Förhållandena var 17 grader i vattnet, hällregn blandat med hård vridande vind från ostlig till nordlig och ömsom vindstilla. Men fiske är ju som bekant även en mental sport, så genom att gå på känsla och inte bara yttre förutsättningar så tog vi kurs mot första vassen som är ett 50/50 ställe och ibland rätt hårt fiskat.

Det var såklart lite nervöst vid första stoppet men jag tänker att jag måste ju ändå köra med vårt eget efterlängtade bete. Vi har tidigare en skön Caesar Lures jerkbait i en FFA färg å nu kan vi addera ett gummibete från Eastfield i en unik färgsättning som vi i alla fall inte sett kombineras tidigare. Så när vi kör första driften längs med en vass med 2-3 meters djup utanför och lätt längsgående vind så kastar jag ut Wingmannen, vevar in, kastar ut och vevar in och kastar ut och…sådärja Fredrik jag har fisk!! 3:e kastet på nytt bete och den sitter, på vår egen Wingman….det är många känslor där och då. inget jättemonster men ändå ett kvitto på att den ljusa färgen funkar även i förhållande helt utan en gnutta solstrålar.

Snabb avkrokning och jag tar upp och inspekterar gummit och tyvärr så har paddeln/tailen fått en skada så jag vågar inte fortsätta nöta. Vi har ett begränsat antal Snowflakes i första laddningen så det är inte till att slösa på dessa unika första bebisar. Dessutom så är det blött överallt så det är inte heller läge att köra en utryckning med Mend-it i båten. Så Mr Snowflake åker tillbaka i hinken.

Vi tar en sprattelgubbe till på samma drift och gör en ny likadan drift såklart och jag tar nästa lite större 1,5-2 kgs på lite grundare vatten, typ 1 meter djupt in i en flik/flad. Totalt 3 upp varav 1 till Fredrik vilket känns underbart skönt när man har med någon för första gången.Vi nollar inte. Faktum är att vi provar 5 ställen och 3 levererar fisk och dessutom flera kontakter. Det är en skön känsla, lite sniprallyvibbar men som Fredrik snabbt konstaterar, i senaste Fly vs jerk så var det oftast de som tog flest som också hade störst, så med gott mod så tror jag vi båda blev taggade för ett bra pass med en så bra start.

Fredrik ja, vem är det?  Jag tror så här efteråt när jag reflekterar att vi har samma syn på mycket i fisket, en grymt bra känsla i båten och skönt tugg. Jag är ju ibland lite filosofisk, både envis i min strategi och tjurig i att inte ändra taktik fast jag borde gjort det för länge sedan. Fredrik är inte all så som tur är hahaha
Fredrik är en oerhört rutinerad och ödmjuk men bestämd predatorjägare. Kär abborre, Öring, Gör och Gädda. Kort sagt vi går in för varje nytt ställe med en skön energi. Vi provar lite “säkra” fladder som är alldeles för lugna, vi vill ha pålandsvind och byter till en ny flad som varierar mellan 1-3,5 meter. Där jag kör nån skröna som Trumman drog för mig på Dogger att han tappat en av de största han varit med om fått på hugget just på den fladen, det var iofs 20 år sedan med det visar på att läget ändå kan hålla stor fisk. Vi nöter av ena vasskanten, inte ett pet trots mycket betesfisk på lodet och nu är det Fredrik som är taggad och övertygad om att här finns det gädda. Och mycket riktigt första driften på andra sidan ger påslag på Gummipiggen. Härligt efter 40-50 minuters stiltje utan ett liv med väderomslag och spöregn.

Så här har vi alltså hittat fina vatten och vill båda prova en vik längst in i fladen, ett gott tecken, där vinden bör ha tryckt på ett bra tag. När vi närmar oss så är vattnet jättebrunt av ihärdigt regnande, noll solpåslag men vi är fult på det klara med att här står det fisk, ankra och nöta är vår gemensamma lösning. Här gör erfarenheten av att ha fiskat mycket och på olika ställen utslag, man bara känner att här finns det fisk. Jag slår på en Wingman Motoroil med röd stjärt som funkar finfint i grumliga vatten. Och mycket riktigt dagens största slår på 3-4 meter utanför vassen på ungefär 2 meters djup. Schmack och efter några ryck i riktning mot betet så känner jag i handleden att den här är lite större än de andra som sprattlat glatt.
Men här känns det i handleden när det vrids lite och rusas att det är en större firre, mitt Svartzonkerspö på 7 ft är riktigt känsligt tycker jag, aldrig några problem med att kroka eller drilla fisken. Så jag ber Fredrik vara beredd med håven, och dessutom ett annat gott tecken är att den inte visar sig vid ytan. Jag håller spänd lina och vevar långsamt men säkert in så vi tajmar varandra med fisken och håven, sen vill jag inte stressa firren för mycket, det finns liksom inget egenvärde i att drilla och hålla på för att trötta ut Gäddan, det ger bara sämre överlevnadsmöjlighet om man mattar ut genom en kamp. Snyggt och snabbt håvat så ligger den i lugn och ro, vi försöker kroka av vilket går hyfsat smärtfritt, den gör en rullning och vi får då hjälp med att lossa linan som fastnat lite i underkäken.

Spöregn, bajsbrunt vatten, gälgrepp för en snabb Catch, Photo & Release – så jääääkla skönt med en bättre firre.

Klockan börjar närma sig 17 på eftermiddagen och det är Söndag, det är en del förpliktelser kvar så vi beslutar oss för att ta några kast till, jag får en stöt ungefär 3 meter från båten som jag inte hinner svara på så vi beslutar efter ytterligare några kast att ge oss av hemåt. Fredrik kör mig till hemmahamnen sen har han 20 minuter hem till sig.Totalt på hela turen får vi upp ett 10-tal och ytterligare några stötar och kontakter. Det är ett bra resultat i de här vattnen på 4 timmar.

Stort tack Fredrik, bra kört, krokat och snackat – nästa gång lovar jag att ha med fika och gifflar, det blev ju bara kvalitetstid med fiske nu, mycket tid i vattnet och sköna minnen att ta med sig under nästa veckas slaveri på kontoret. Längtar redan ut på en tur nästa helg, så vi får se hur det eventuellt kan planeras in. Gäller att prioritera rätt här i livet:)

Spola rullen och flytväst på så hörs vi snart igen:)

Peter