Känslan och stjälvreflektion, det är dags för det, behöver skriva av mig och formulera min hobby och mitt älskade skärgårdsfiske i ord.
Sitter här och söker efter känslan och inspirationen för att beskriva hur underbart det faktiskt är att skärgårdsfiska. Det är inte lika ofta längre som jag hittar inspirationen att skriva av mig mina tankar och känslor om det så beroendeframkallande Gäddfisket.
Den största anledningen till detta är att fokuset de senaste två åren har varit att fiska och inte skriva. Efter några intensiva år med mycket nedlagd tid och energi på att skapa intressant innehåll och bevaka vår underbara hobby, så bestämde jag mig för att ägna energi och tid åt att njuta av att fiska.
Gäddfiske är per default alltid njutning på något sätt. Det går alltid att hitta något positivt före, under och efter en fisketur. Nu var det dags att lägga 100% på regelbundet och avslappnat skärgårdsfiske. I 15 år har vi fiskat i norra skärgården, oftast i Furusund vilket är min referenspunkt och mall. Det är också de 15 år när skärgårdsfisket gått en tråkig verklighet till mötes. Naturen är ur balans och förutsättningarna har rubbats vilket påverkat en av topp-predatorerna, Gäddan. Gös och Sik har utöver en mängd andra arter som Torsk, Ål och flatfisk fått ta smällarna och det finns inte samma mängd eller någon volym av praktexemplar.
Så när energierna står rätt och jag känner för att lufta tankar och erfarenheter, då kan det bli ett rätt långt och förhoppningsvis intressant reflekterande för fler än bara mig själv och kanske en del igenkännande.
Det är svårt att utifrån mitt eget perspektiv avgöra om jag har blivit en bättre fiskare under dessa 15 år, sannolikt. Om jag kan mina fiskevatten bättre, mycket troligt. Om jag har bättre utrustning och kunskap, absolut.
Det är motsägelsefullt att förutsättningarna blir sämre och mitt eget skärgårdsfiske blir bättre. Framför allt har mitt fiske blivit bättre sedan jag fick tillfället att köpa en rejäl styrpulpet från en nära vän. En Ockelbo B16. Möjligheten att kunna ta sig längre sträckor med 60hk vs den tidigare som hade 40 hk och bekvämligheten med en alu vs plast har gett ett märkbart lyft. Min övergripande åsikt är att man ska ha grejjer som funkar för tillfällena. Det gör allt så mycket enklare och ger så mycket mer trygghet, mindre motstånd för att ge sig ut och mindre tankeverksamhet och energi behöver läggas på land utan kan läggas när du väl är i sjön.
Nu kanske du tror att jag även adderat en himla massa elektronik som hjälpmedel, nix. Kör oldschool med väderapp och tempgivaren som viktigaste verktyg utöver utrustning som elmotor Xi3 . Jag vet att detta kan vara en kontroversiell åsikt med att jag tycker prylar är sekundära för mig, då det för många är pillet, prylarna och förberedelserna på land som är lika viktiga som själva fiskeriet. Men det är ju en förenkling och rationalisering av min självsyn. Det förstår jag ju när jag ser vad jag har för utrustning. Så säg att mitt fokus är inte senaste sidescan, givare, rulle eller tafsknut.
Det är däremot inte motsägelsefullt att jag har blivit en bättre fiskare då jag har ett helt annat självförtroende nu när det är upplevelsen som är det viktiga och inte prestationen i sig. Längd, vikt eller antal är inte målet utan resultatet. Det motsägelsefulla är att när man släpper prestigen så kommer resultaten. Resultaten är dessutom individuella för alla precis som målen med mitt gäddfiske, men att förstå varför jag föredrar Skärgårdsfisket trots förutsättningarna är en viktig nyckel de senaste åren.
Bland det som utvecklat mig genom de senaste åren är att jag lagt mycket energi och prestige i att guida mina vänner och bjuda på riktigt givande turer. Att utmana sig själv att ge andra i båten en härlig dag och lära ut de kunskaper man tror sig ha, men självklart även fångat mycket knep och lärdomar från duktiga gäster. Referenspunkter är alltid viktigt för att utvecklas, för att kunna jämföra sina förbättringar över tid och att kunna göra det i samma vatten över 15 års tid är väldigt värdefullt. De insikterna och kunskaperna är väldigt enkla att bära på när man hoppar i en annan fiskebåt på andra vatten än sina egna. Då kan jag jämföra och försöka avgränsa hur jg fiskar för att hitta ett facit för dagen.
Den viktigaste referenspunkten, eller punkterna, är ändå Magnus & Daniel, mina bästa fiskekompisar, Fiskefürallisar och även nära vänner. Vi utvecklas tillsammans och vi utvecklas var för sig. Vi 3 är inte lika på många sätt i vårt fiske eller våra sätt att tänka, men det är när vi är tillsammans som jag utvecklas som allra mest. Att ha ett sammanhang och en trygghet gör att jag får en hel del distans till hobbyn som vi alla lägger massor med tid på.
Distansen att kunna titta på sig själv lite utifrån och utmanas när Magnus kommer med sjukt mycket kunskap om utrustningar och trender. Att umgås med Magnus är att befinna sig tillsammans med Mr Bleeding Edge inom sportfiske alltid bärandes på en våg av nyheter och utveckling.
När Danne vill prova sina avvikande och framför allt utmanande och underhållande teorier, där utvecklas jag, som är envist konservativ och enkelspårig. Danne är finurlig, prestigelös och har en fingertoppskänsla för vad som kommer funka för dagen. Väldigt oskitnödig.
Hur hänger allt det här ihop med skärgårdsfiske och framför allt hur hänger ovanstående ihop med utmaningar och belöningar?
- Tack för att du ställer frågan!
Som vi vet så är skärgårdsfisket efter gädda inte vad det varit. Abborren har å andra sidan vuxit till sig och skulle jag vilja säga är riktigt bra – rena motsatsen till gäddfisket. Abborre är kul ibland och det är ofta så att det är mina vänner som sitter på nycklarna till var gäddan finns.
Så nu när det inte längre är en enkel match att åka ut i Skärgården och hitta ståndplatser med 10-15 fina exemplar på 3–8 kg som är möjligt i andra vatten. Eller stå och få 7–8 hugg på en spot eller längs en vassrugge, som det var under 80-90-talet. Nu är det en utmaning med Skärgårdsfiske. Det gör å andra sidan att man får en fin känsla för när det är hett och värt att lägga tid på en spot, man märker skillnaden i respons och blir ”on lock” med elmotorn, man blir fokuserad.
Att inte längre kunna räkna med ett mängdfiske oavsett förutsättningar. När fiskeguiderna undviker Trosa, Värtan, Vaxholm, Furusund eller Nynäshamn då vet man att Skärgården inte är de lättaste vattnen att fiska i.
Vad gör man då som fiskare, ger upp?
Säljer grejjerna?
Gör som proffsen i Pikefight – söker upp nya vatten i Norrland, Värmland eller djupaste Småland när Spillersboda inte är lika kul längre?
Då får man utmana sig själv och fokusera på de gamla sanningarna runt Vårfiske, framför allt förleksfisket. I Furusund kan det vara ett öppet fönster i bara 2-3 veckor om det är en sen islossning som 2022. Sen är det stängt i 4-5 veckor pga lek och efterlek och typiska aprilväder med ömsom köldknäppar och värmeböljor. Perfekt att lägga tiden på hus och trädgård i väntan på att gäddorna återhämtat sig.
Personlig åsikt är att tidigt efterleksfiske är en styggelse på samma sätt som högsommarfiske i varma vatten. Tack Gäddpodden och Svartzonker för den kunskapsöverföringen.
Då är även höstfisket bland det roligaste som går att utöva, utrustad med ett tålamod och ihärdighet i att regelbundet över flera veckor i samma område. Det är korta huggfönster, få fläckar av fisk och ett sökande efter betesfisk men belöningarna finns där. Möjligheten att få träffa på de större pelagiska exemplaren som kommer in för löja och brax. Tillfällen när fladerna är jaktmarker och man med fördel fiskar hulling löst för att kunna kroka av vildsint individer med minimal påverkan.
Skärgården är ett väldigt stort område att fiska i och fisken har ett ganska stort område att röra sig i under ett år. Då har mitt eget fiske gått från att jaga sprallisar i vassruggarna till att fortfarande regelbundet fiska i samma vatten och samla kunskap om hur biotoperna utvecklas över olika tider på året och vilka miljöer som håller fisk på vilka tider på året.
Höstfisket i Skärgården var alltid ett helsike under de tidiga åren för 10-12 år sedan. Ett år avslutade säsongen jag med 5 bomrundor…5 bomrundor kan vara den skärseld som gjorde att mitt tjuriga jag för evigt insåg att härifrån kan fisket bara bli bättre.
Utmaningarna är många på hösten och på våren i Skärgården men gemensamt är att de är speglar av varandra, det är i princip samma fiskeplatser. Det är samma fiskeplatser men med olika förutsättningar och efter att vi hade gjort serierna med kända gäddfiskeprofiler så hade vi själva manualerna för att kunna utveckla vårt och mitt eget vår- och höstfiske.
Belöningarna är många och i min bok för tillfället så värdesätter jag de i inbördes ordning så här:
- Det sociala hänget och tillvaron tillsammans, avbrottet från vardagen och gemenskapen.
- Naturupplevelsen – att lämna stan och få uppleva vår underbara, vackra och värdefulla skärgård
- Maten och drycken – äta gott, bryta av med en paus för att ladda batterierna inför andra halvlek.
- Utrustningen, kläderna, båten är en del av behållningen – att ha rätt grejjer är en njutning.
- -Fisket – summan av ovanstående brukar ge en bra och givande fiskeupplevelse
När jag tittar tillbaka och det som ger energi och skapar längtan efter nästa tur är att när jag började prioritera i ovanstående ordning så kom resultaten. typ aldrig mer bomrundor, även om de har sin tjusning. Stressen försvann och även frustrationen över att inte förstå hur man ska göra för att få fisk. Det händer att jag byter beten efter två kast nu också.
Numera är det mångfalt fler kontakter än tidigare när resultatet var viktigare än upplevelsen. Belöningarna är mångfalt fler med Skärgården idag som spelplan, dessutom under vår och höst är man i princip ensam ute och åker.
Nu är det vinter 2023, isen ligger och det är tid för reflektion och persedelvård.
Skitfiske
Peter
Här hittar du mer från oss:
https://www.fiskefuralle.se/argument-for-hullinglost-sportfiske/
Ps. Som vanligt – glöm inte följa oss på sociala medier så får du den fulla “FiskeFürAlle”-upplevelsen. Vi finns på Facebook, Youtube & Instagram Ds
