Så har den sen i fjol årliga träffen för fiskare med gädda i fokus gått av stapeln nere i Sörmland. En fantastisk tradition med korta anor som verkligen var en efterlängtad helg. Jakob, vår egen hus-Alexander Lukas, bjöd i helgen hem ett stort gäng människor till hans boning för att fiska gädda. Med några sedvanliga sista-minuten-avhopp lyckades vi räkna (eller inte jag då, jag kan inte räkna så långt) ihop nio glada själar.
Förutom Jakob hängde undertecknad med, Peter, Purra, Jakobs bror David (nybliven gäddfanatiker), Jimpa, Klas “thepikefather” Skoglund samt nedresta ända från Ö-vik Mattias “Trassel-Lures” och hans fiskekompis Mange (en Mange till? förvirrande)… Jag vet inte riktigt vad de tänkte på när de sa ja för att åka 65 mil till en bunt förvirrade stockholmare och bo mitt ute i obygden… Men så blev det…
I försnacket (japp, det fanns en speciell chat-grupp för det där stämningen var stundtals hetsig, stökig, tjafsig och jäkligt rolig) blev det snabbt en tävling om vem som hade lägst PB, vilka 154 beten som skulle med osv osv osv… Galet kul. Den typen av hets bygger liksom upp stämningen inför på något sätt-.
Det visade sig också att Jakob mött en konkurrent om titeln Alexander Lukas. Mattias hade faktiskt vunnit ännu mer på "gilla-och-dela" tävlingar än vad Jakie Pakie lyckats skrapa ihop. Det fick dock sin förklaring sent på fredagskvällen när Jakob förklarade för alla att det kommit fram till att Mattias var Jakobs pappa (japp, det gick åt en del sportdryck den kvällen).
Men ska vi ta det från början så började det med att jag blev utslängd av min kära hustru redan torsdag kväll. Hon deklarerade snällt men bestämt att hon skulle ha en kompis med dotter på besök eftersom jag skulle iväg och de kom redan på torsdagen så det kunde vara fint om jag tog mitt pick och pack och rullade iväg redan då. Planen för vissa oss var att fiska redan på fredagen så det passade ju bra. Purra och Peter hängde på mig söderöver redan på torsdag kväll.
Efter lite förvirring (mest från min sida) pga att jag inte kan teknik och hade tänkt filma resan men kom på att mina minneskort var fulla och det fick åtgärdas (helt meningslöst skulle det visa sig men ändå) och jadajadajada så var klockan närmre 20.30 innan vi lämnade Max i Väsby för de 90 minuterna ut till Vischan. Kameran igång så rullade vi…
Tyvärr blev det ingen film. Brist på planering, dålig laddning av batterier och fiskebesatthet gjorde att det enda jag kom dit med var filmer på resan ner. Det kanske går att använda någon annan gång :-D
Väl framme var det uppsluppen stämning och trots att kvällen var sen var alla glada och pigga. Det visade dessutom att Jakob inte behövde jobba på fredagen så vi satt där, runt matbordet, pratandes, öldrickandes och pillandes med beten som bara förväntansfulla fiskare kan.
Klockan tidigt väcks vi av tuppen (eller egentligen av väckarklockan men det låter mer lantligt med tuppen, och tuppen fanns faktiskt och gick på repeat…) och Purra undrar hur länge “ungdomarna” ska sova… Peter och jag är utsövda men Purra är lite mer knakig efter att ha spenderat natten på två liggunderlag på golvet. Utetemp -5grader… Kan bli lite tufft det här…
Efter frukost rullar en gul och en orange båt mot Trosa för fredagens begivenheter. Vi sjösätter utan några större incidenter. Visst, några incidenter var det. Peter hade problem att träffa rampen med båten och sen sjösatte han utan dyvika… Men utöver det incidentfritt… Inga båtar som sjönk (bara nästan) och ingen som blev skadad (bara nästan) så det var bra.
Dags att ta tag i Sörmland och årliga träffen
Fullt ös mot först vassen och vi börjar fiska. Hela vassen, inga kontakter. Trosa som i vanliga fall är grunt, bjöd denna dag på vatten som var 30-40 cm grundare ändå. Kombinera det med -5 på natten innan så blir det tufft. Och det blev det… Vi åker runt, provar olika platser, söker fisk med lod men ser ingenting. Stendött innan lunch.
Då ringar Norrlänningarna och aviserar ankomst i Trosa så vi åker mot bryggan, passar på att dra en gulasch (jag och Per då)… Peter hade tydligen varit riktigt på hugget på fm och fortsatt storstilat efter Papphamrandet med sjösättningen genom att hälla ut sin gulasch på durken, gjort något annat klantigt Jakke och Peter inte ens vill berätta och avslutar med att ha lera på hela insidan på Fulan (hur i hela friden det gick till). Efter att beskådat ett spö knäckas, rulle tappas i vattnet för att slutligen håvas upp igen (nej denna gång var det inte Peter utan ngn annan stackare) så åkte vi ut på igen i lervällingen. För att göra en lång historia kort – eftermiddagens resultat på sex fiskare – en ryggkrokad brax. Jakie var den stolte fångstmannen, och det fick vi höra. Det är inte ofta man blir häcklad av en som är stolt över en ryggkrokad brax :-D.
Väl tillbaks hos Jakob möts vi av David och Klas “TPF”. Kramkalas, öl och en fantastisk middag på hjort. Extremt kul. Efter en kort stund upptäckte jag att Purra saknades. Purra, mannen som älskar båtar hade blivit kär. Efter att krängt sin Tracker till Danmark har Purra varit båtlös. På sportfiskemässan beställde han en Alu-Ockelbo. Gissa vad David rullat dit – just det… Ockelbo. Och där var förklaringen till Purras försvinnande: han kund helt enkelt inte slita sig utan “gå och ta en cigg” stup i kvarten och gick ut och kramade båten istället.
Dag två: En sjö någonstans i djupa Sörmland. Jakie hade gjort klart båtindelningen: Jakob och Klas i Semlan (Jakobs båt alltså), Per och David i Ockelbon (såklart), Peter och Mange i Fulan och undertecknad och mr Trassel i Gulan. Efter en ganska OK sjösättning rullade vi ut. Det var även denna dag intressanta förutsättningar. Kall natt, grund sjö och enorma näckrosor med rötter stora som ankartrossar. Spännande… men chansen på stora gäddisar fanns.
Det visade sig att mr Trassel bara trollade hemma men han var faktiskt jäkligt trevlig ändå. Vi hade sjukt kul hela dagen. Mycket snack, bus och skratt. Det lät som de andra båtarna (minus Fulan) hade likadant. Vi fiskade, gnuggade, fiskade. När vi kom till en vik som de andra båtarna fiskat av utan resultat har jag först en krokad som jag tappar, tar lite senare en fisk för att på kastet efter nypa en till. Alla på Likaros… Sen nöp jag en till på min stora spinnare bleakdancer innan det dog av lite och vi rullade vidare.
Det dog ner då och det visade sig att det skulle vara så hela dagen. Långa perioder av ingenting för att sen ha några extremt koncentrerade huggperioder, nästan som att den första fångade fisken drog igång de andra.
Vid lunch träffades vi alla och grillade korv på en ö. Mysigt. Det visade sig att det varit småtrögt överallt. Vi hade fyra i båten, Jakob/Klas hade 7, David/Per hade en, Jimpas bått 11! och Peter/Mange 0 (Peter som har en lätt släng av tävlingsnerv såg ut som han svalt en hel citron när han berättade). Denna dag verkade det som om Fulan skrämde bort fisken. Jäklar vad de fick kämpa. Och Peter blir ju lite sådär sur och tyst när det motar. Det är sååå kul att driva med honom då. De låg tydligen tre båtar nära varandra och fiskade. Alla fick fisk (Klas en 91:a 🙂 grattis till fin firre) runt omkring men i Fulan var det dött.
Efter lurren fiskar vi vidare och i hamnar i trögperiod. Väldigt få kontakter men Mattias får lite fisk på en gul Westin Swim. Vi beslutar oss för att dra oss tillbaka till dagens första vik där vi hade kontakter men blankar oss genom viken. Förutom att vi båda lyckas lägga våra beten på exakt samma näckrosrot som sticker upp över ytan. Vackert och fint ligger våra beten där och solar.
Vi möter Jakob/Klas som fiskar sig förbi oss. Först lägger Klas sitt bete i viloläge på samma näckrosrot som vi. Efter en räddningsaktion för som inkluderade både helikoptrar och nerhissade ytbärgare så hör jag Jakob skrika “du missade den här Mange” med böjt spö. Och sen kommer de in i världens huggsexa. Jag vill minnas de drog sju på raken inom 5 minuter. Inget stort men ändå. Vi åker tillbaka och börjar testa lite igen. Jag börjar rycka och trixa med spöt och i första kastet sitter en 86:a. 
Kastet efter ta Mattias en 87:a.
Så avslutar vi dagen med 11 st i båten innan vi åker till Jakie. Jag för att hämta mina saker och de andra för att avnjuta ytterligare en middag. Här får jag lämna över till Peter som stannade kvar till söndagen
Pete skriver om söndagen
Som avrundning får ni här en Purra-special… När jag frågade alla om det var någon som av ngn anledning inte ville vara med på bild eller nämnas i ett eventuellt inlägg så fick jag svaret av Per “Jag vill ha ett EGET inlägg” så here it goes. Purra special…
//Mange & Peter
Vill du läsa mer om vårfiske så hittar du det här
https://www.fiskefuralle.se/category/gaddfiske/varfiske/
Ps. Som vanligt - glöm inte följa oss på sociala medier så får du den fulla "FiskeFürAlle"-experiencen. Vi finns på Facebook, Youtube & Instagram Ds.
