Papegojor och Havsörnar – Furusund en vanlig torsdag

Torsdag, sen eftermiddag. Jag, Lolle och Björn står och trampar i hamnen i Grovstanäs… Väntar på Pertan som ska ansluta. Det är dags för en lång emotsedd tur efter de gröna i vattnen runt Furusund. Det började som vanligt – med en enkel fråga på vår gäddchatt – ”Gäddfeber”. Är det någon som är sugen på att fiska i morgon? Frågan kom från Lolle – nyfunnen vän och fiskegalning som vi alla andra. Tyvärr gör sig vardagen påmind alldeles för ofta med saker ska göras så möjligheten att slå så på volley mitt i veckan är i princip obefintlig. Istället bestämdes en tur två veckor framåt. Ganska snart anmälde sig också Pertan och båten var fulltalig… trodde jag… När vi väl skulle åka ut satt en skön kille, Björn där också. Tur båten är stor 🙂

Polararna Lolle och Björn i djup diskussion. Vet inte vad Björn försöker säga, men det verkar vara viktigt
Polararna Lolle och Björn i djup diskussion. Vet inte vad Björn försöker säga, men det verkar vara viktigt. Eller så ska Björn slå Lolle över nacken. Också det är en möjlighet 🙂
Pertan, mr slow, funderar lite "kissade jag eller kissade jag inte innan vi la ut?"
Pertan, mr slow, funderar lite ”kissade jag eller kissade jag inte innan vi la ut?”

 

Lolle är en skön kille jag hade förmånen att ha med i Gulan en dag under FiskeFürAlle-helgen i våras. Uppväxt på Yxlan och har blåkoll på varenda sten i grannskapet. Kombinera det med en skön personlighet och en passion för fiske så har du Lolle. Planer ligger t o m på att börja guide framöver – det kommer säkert gå bra. Lolle är också värd för den prestigefulla tävlingen ”Grovstanäs invitational” som snart går av stapeln igen. Jag säger det – vill du få många och bra fiskekompisar – starta en blogg. Du kommer finna många själar med samma glädje och passion som du själv. Många av de jag fiskat med under året har varit kamrater som vi funnit tack vare bloggen. Vi är så många fisketokar som håller ihop tack vare vår blogg nu att vi kommer ha tre båtar i King of Mälaren i höst – FiskeFürAlle 1,2 och 3 🙂

Ja Pertan försökte visa en fisk men Lolles personlighet kom emellan. Klart man får vara glad som guide när "gästerna" får fisk
Ja Pertan försökte visa en fisk men Lolles personlighet kom emellan. Klart man får vara glad som guide när ”gästerna” får fisk

Ut på sjön – Bergshamra lockar. Jag har varit utanför men det har varit så full i viken så vi har inte åkt in. En torsdag, innan fredagsguidningarna börjar kändes bra – ett utvilat vatten inför helgens kommande holmgångar… På vägen passade vi på att göra ett kortstopp vid Löparö och Björn passade på att visa var skåpet ska stå – två snabba på en oviktad, nästan metad söderjiggen papegoj, som för övrigt var både Björns favoritfärg, och melodin för dagen… Björn är den enda jag träffat som gått in i en affär, köpt sju olika drag, alla i samma färg. Då tror man på den färgen

Mr Papegoj med lite sprattel i änden av spöt
Mr Papegoj med lite sprattel i änden av spöt

Vi andra hade inte ett pet så vi rullade vidare. Med riktigt skön stämning ombord, en blandning av fiskljug, glada tillrop, hugg, slag, tråkningar och många skratt gled vi in mot en bra kant där vinden låg på, vattnet var grumligt och det var gott om växter under ytan. Bra förutsättningar alltså. Där hände… just det – ingenting… Förutom att en Söderjigg tappade paddeln i vad som kan förmodas vara ett hugg. Gnugga, gnugga, gjugga. Ingen hemma. Ny kant, denna gång skugga och vindstilla. En havsörn blir skrämd och flyger iväg. Mer tjat, mer skratt och Björn drar dagens tredje, en lite sprallis, intill en brygga. Va f-n. Lolle körde båten som värsta guiden, fiskade inte ens. Beskrev djup, vatten, stenar och var det var bra att kasta. Jag och Pertan kände ingenting… Hmmm

Som vanligt gnuggade vi på. Pannebenet är nog min främsta tillgång... och förbannelse... Kanske skulle jobba på teknik och finess också?
Som vanligt gnuggade vi på. Pannebenet är nog min främsta tillgång… och förbannelse… Kanske skulle jobba på teknik och finess också?

Jag kände mig naken och förvirrad. Utan Gulan (vi var på Lolles grymma Buster Magnum), utan hockeytrunken (kändes för stor att ta med när vi var fyra i båten), och framförallt utan haspelspö (favvospöt är inlämnat för förlängning av bakhandtaget). Kort sagt – vilsen och förvirrad. Med bara 35 beten att välja på 😉 är det lätt att känna att man har för få, när det inte hugger. Trots att jag tuggat igenom alla säkra kort och några wild-cards hade inget funkat. Inte ens jerkarna från Ceasar Lures hade levererat idag. Det kändes iaf som att Papegoj var rätt färg. Jag hade en Big Bandit samt en nyinförskaffad Big McMy som skulle möta upp mot färgkraven och en Wingman som också hade mycket gult… Vad välja? Ingen av de är direkt något av betena i ”första-femman”. Nåja, jag har haft bra fiske på den lilla McMy, så varför inte.

Man blir ju lite sugen, eller?
Man blir ju lite sugen, eller?

Ny liten vik i vindskugga. HUGG, bränt mothugg. F-n story of this säsong… Trögfiskat och brända fiskar. Jag har i år slagit rekord i brända fiskar. Jakob som var i samma båt som jag räknade till minst 20 brända fiskar och fem landade under en tur i våras… Har jag tappat allt ? Fem kast senare – PANG – karatehugg, karatemothugg och en paralyserad 2-kg:s fisk landas. Skönt.

Man nästan ser hur avslappnad jag är när jag fått spräcka nollan. Mycket frustration uppbyggt över hela säsongen innan denna fisken
Man nästan ser hur avslappnad jag är när jag fått spräcka nollan. Mycket frustration uppbyggt över hela säsongen innan denna fisken

Någon minut senare sätter sig Björn rejält i vassen. Jag fortsätter kasta under räddningsaktionen. Då kommer det, ni vet ett sånt hugg som bara tar stopp, tvärnit…. Och sen börjar det dra. Fisken visar sig – jag känner mig besviken – den kändes ju så mycket större, den ser lång ut men saknar mage helt och hållet. Sen börjar det, den börjar dra, slita, dra mer och kämpar som en tok. Jag har den inne vid båten 6 ggr innan Björn landar den säkert med gälgrepp. 4,8 kg som kämpade som de dubbla. Vilken fajt 🙂

Rallygäddan, och jag, och Pertan... Den var smal över magen men rejält bred, nästan som en stock över ryggen. Måste varit hungrig
Rallygäddan, och jag, och Pertan… Den var smal över magen men rejält bred, nästan som en stock över ryggen. Måste varit hungrig

Sen känner jag mig nöjd, full av adrenalin och njuter av Gulashen Lolle bjuder på. Värdskapet är på topp Det finns kaffe, mat, kakor, kex, bullar, vatten och öl. Ingenting saknas och jag njuter av livet. Mer fiske och snart landar jag en lite slips till. Självförtroendet är tillbaks…

Jag står och myser, Björn är nöjd och Pertan står och muttrar längst bak. Han har kört sina nödraketer, Seeker Shads, och det mesta övrigt också. I ren desperation sätter han på en McTail Åland som han aldrig fått på. Äntligen lossnar det även för Pertan och en skön fajt senare har alla utom Lolle som inte fiskar knäckt nollan.

Skönt spöböj. Ett steg till bakåt Pertan så...
Skönt spöböj. Ett steg till bakåt Pertan så…
Grattis! Den var du värd
Grattis! Den var du värd. Men Bustern ser ju större ut än din gädda???

Vi fiskar oss hemåt och vi bränner någon fisk till men till slut måste vi inse att det är för mörkt och vi måste vika ner oss och åker hem. En av de roligaste rundor jag haft är till ända. Igår var allt utom möjligtvis mängden fisk perfekt. Bra snittvikt, grymma vatten och framförallt – så otroligt kul i båten. Ett stort tack till mina buddies. Lolle – snart är det dags för dig att smaka på Värtan. Jag ska försöka återbetala en grym tur! Förresten, om jag kan vara med på Grovstanäs Invitational tänkte jag ta hem pokalen i år 😉 Jag är på G nu

Skitfiske på er gäddnördar

//Mange

Annons

1 KOMMENTAR

LÄMNA ETT SVAR