Premiär efter abborre i Stora Värtan featuring Mr Sushi

Ni som följer FiskeFürAlle vet att jag (Mange) har Stora Värtan som hemmavatten och jag har under ett antal år nu finkammat alla vikar och vasstrån efter gäddor. Visst har jag fått leverans – metersfiskar men antalet blankturer har tyvärr ökat. Ett segt vatten har blivit segare helt enkelt. Men det går borre där – inte många men få och inte stora men små :-). Skämt åsido så har enligt uppgift inte Värtan ett fantastiskt bestånd, men storleken ska vara OK.

Jag och Göran, mr Sushi, en relativt ny bekantskap som jag fiskat med en gång tidigare (kan du läsa här) fick för oss att prova borre en lördag kväll skulle smaka gott. Jag passade också på att skicka iväg en fråga till min ”partner-in-crime” när det gäller borre – Danne. Peter har liksom inte klivit ombord på tåget ännu. Själv har jag precis klivit ombord och Danne har väl åkt någon station mer än jag…

Danne svarar ”jag tänkte också köra en kvällstur, men det tänkte inte min dam… Det blir inget, eller blir det av så återkommer jag”. Jag misstänker att det öppnades stora förhandlingar i det Norénska hemmet. Till slut så kom det ett SMS. Kort och gott – ”jag är på”. Det måste kostat på att få OK hemifrån.

Hur som helst – jag plockade upp Göran på Viggbyholms station där han rest kommunalt genom hela Stockholm med sina borre-prylar. Väl i hamnen ser vi Danne med väst på sig redo att åka ut. Att förhandlingen hemma blivit dyr blev smärtsamt tydligt när Danne går fram till bilen, rycker upp dörren och erbjuder kroppsligt umgänge för en mycket liten peng. Eller så var det hans Tourettes som slog till. Eller så var det bara ett sätt att bryta isen. Göran, som aldrig träffat Danne innan ser rejält paff ut innan han fattar galoppen. När vi kört fram båten börjar Göran helt enkelt klä av sig 😀

När de där spirorna kommer ut i det fria så är det svårt att behärska sig. ”Rått skall det vara” sa Mr Sushi

Efter en mindre fadäs med startnyckeln: Jag åkte och parkerade och blev osäker på om jag satte i startnyckeln i båten så jag ringer Danne och frågar om nyckeln sitter i tändningen – varvid jag får svaret – NEJ. Är du säker, säger jag. JA, säger Danne mycket bestämt. Hmm konstigt – jag börjar rota i bilen. Sen ringer Danne igen – jaså menade du en startnyckel, i svart som sitter i låset? Ja, den är här. Hahaha vilka skarpingar – ska man ut på sjön med dem?

Anyhow – ut på sjön och tugget är igång direkt. Mr Sushi, som dagen till ära sportar ett nyuthämtat TrueCustomRods-spö kombinerat med en metanium-rulle. Jepp 10 lax bara där, börjar syna våra prylar. ”Jaha Mange – BFT perception… ett sånt hade jag men sålde”… Till saken är att Göran verkar vara en av de mest aktiva på att sälja prylar. Han skulle kunna ha en egen grupp för utrustning – det dyker upp ett ständigt flöde av nya saker till salu som han byter, grejar och har sig…

Goran beskriver storleken på…. eeeh…. någonting som jag inte hörde över motorbruset. Men jag har mina misstankar….

Danne som redan tränat på abborrfiske flera gånger och dessutom passat på att sätta ett gäng omgångar i botten, så han åkte ut utan tafs. Göran gick in med fullt engagemang och inte bara förklarade hur utan också gav prylar och knöt åt Danne.

Väl vid första platsen drar Danne av en fining ganska omgående. Det märks att Danne har hunnit få några pass under bältet.

Danne lyckades för en gång undvika att göra sin beprövade ”puta med rumpan när jag håller fisk”-move. Kanske för att han hade tummen någon annanstans just denna gång

Själv kämpar jag med all pillig utrustning (borreprylar är ju så pyttesmått jämfört med gäddprylar) och känner faktiskt att det är svårt att känna när man är i botten. Det är träning som gäller, utan tvekan. Men prylarna funkar bra och jag känner mig mer och mer hemma. Platsen vi ligger på är väl trafikerad. T o m mycket väl trafikerad. Det dykar upp både tröjlösa herrar fram och tillbaka, partybåtar nedtyngda med glada ungdomar och daycruisers fulla med barn.

Vi på FiskeFürAlle gillar ju att umgås med både varandra och nya bekantskaper. Det är väldigt roligt och berikande för alla. Skulle du få möjligheten/ha oturen att åka ut med oss – var förberedd på tjatter. Mycket tjatter, över bältet, under bältet, på en annan planet. Det tjatas, skojas, häcklas och trimmas hela tiden. Goran passar klockrent in. Det är inte en lugn stund och vi stormtrivs.

När jag och Göran var ute förra gången, så hade Göran mycket mek och strul. Han fick knyta på nya tafsar hela tiden. Denna gången var det min tur. Någon ska alltid vara papphammar och denna kväll var jag papphammar, med råge. Kanske berodde det på att jag hade ett bete från Trassel lures med i båten. Kanske för jag är klantig. Det började med att jag lyckades prickskjuta in i en håla mellan några stenar. Jag såg tafsen men fick inte ut jiggen. Den var fast. Trots fotbad lyckades jag inte få ut den. Det var inte varmt men kallt…

Mange beslutar sig att ta ett fotbad mitt i passet, nog för att det är bräckt vatten och saltet är bra för fötterna, men hur tänkte han där.

Sen blev fick jag knyta om tre gånger då trasslet anföll och strulade till mina nya fina knutar. Helt overkligt – det bara hoppade på linan och trasslade in sig. Av den första timmens fiske tror jag att jag var igång och fiskade (i bästa fall) 15 minuter. Sen lyckades jag få linan att gå av mitt i. Som tur var låg flätlinan och flöt så jag kunde åka och hämta betet.  Sa jag papphammar?

Sen kommer en religiös upplevelse. Under en förflyttning försöker jag bjuda på kaffe. Jag vet redan att Danne inte växt upp och föredrar saft framför kaffe. Det visar sig att Göran är lagd åt samma håll och bromance uppstår. Det ser nästan kära ut – de tittar varandra djupt i ögonen och tycker de hittat själsfränder.

en stund av änglasång uppstår. Två vuxna ”icke kaffedrickande” i båten. Göran glad som en lärka och Danne tar stunden på allvar, nästan tårögd.

Efter detta, nästan religösa ögonblick, drar vi vidare mot nästa plats. Det är där! – utbrister Danne. Kolla därborta står det fisk, kastar ut och gör några ryck för att sedan utbrista – japp, fisk! Eftersom tugget är som det är i båten så blir Danne inte direkt mer ödmjuk efter den fångsten…..

Senare under kvällen så åker vi tillbaka där vi startar och fick första fisken. På den udden ligger ett hus som har en bastutunna på tomten, ur denna tunna kommer musik. De första tonerna vi är från en låt av Bob Marley….Göran lyssnar in tre sekunder och kastar sig sedan in i låten och sjunger med. Det var starten på 20 min ”Allsång på värtan” klassiker efter klassiker – allt från ”Smack my bitch up” till ”Brothers in arms” Kan inte bli bättre.

Magisk kväll en varm dag i maj. Göran jiggar som aldrig förr och sjunger låt efter låt.

Efter att ha testat botten några gånger till och Danne gör ytterligare några fina bottennapp känner vi att det börjar skymma på, så vi rejsar tillbaka mot hamnen. I ett sista desperat försök lägger vi oss utanför piren och fiskar. Vi vet att det går fin fisk inne i hamnen men där får man inte fiska, så vi tänker prova utanför. Nästan omgående står Göran med spöt i djup böj. Följt av Danne. Bottennapp…

Sen händer tyvärr inte mycket mer av värde förutom att Göran med stor passion, energi och inlevelse förklarar att han är ganska oförsiktig med sina prylar ”de ska användas” och slår fast att han ”absolut inte är pedant” samtidigt som han tar av sin rulle, stoppar in den i sin lilla påse och gosar försiktigt ned den i sin väska. Detta följs sen av ”brukar ni också spola av spö, rulle och kläder med sötvatten efter varje tur”? Underbart

Detta var en fantastisk tur på många sätt. Det finns så många anledningar till att fiska: natur, kluckande, umgänge med mera, och få fisk såklart. Denna turen tickade alla boxar utom kanske just den om att få fisk då… Magiskt. Vi ser fram mot fler sådana turer i framtiden

//Mange

Ps. Som vanligt - glöm inte följa oss på sociala medier så får du den fulla
"FiskeFürAlle"-experiencen. Vi finns på Facebook, Youtube & Instagram  Ds.

 

 

Annons
The League

LÄMNA ETT SVAR