Fiska Gädda i Trosa – Höstens roligaste tur

Det här kommer handla om min och Jakobs fantastiska fiskedag i Trosa skärgård och jakten efter stor gädda, nu kör vi:

Det har varit en tung höst och säsongen går mot sitt slut, men det har ändå funnits massor med tillfällen och året bjuder på en ny tur redan nu på söndag uppe i Furusund, hemma vatten och ett förnyat självförtroende efter lördagens sköna runda i Trosas skärgård. King of Mälaren har vi inte ens rapporeterat då det var grinigt och gick sådär, Danne tappade 5:e fisken i sista vassen – det har gått trögt helt enkelt.

Det börjar med att vi skall ner till Sörmland över helgen och hälsa på Jakob´s svärmor då Jakob kommer på den fantastiska idén at vi kan ju köra en fisketur i Trosas skärgård. Jag är ju inte direkt sen att smasha på den inbjudningen. Sanningen är sådan att jag aldrig fått möjligheten att fiska i Trosa med omnejd, även om vi har nära kompisar som äger hus och båt i både Hållsviken och på Käftudden, så jag har sett hur fina fiskevattnen ser ut men bara inte fått möjligheten att prova dem.

Problemet är bara att vi bor i Vasastan och grejjerna är kvar uppe på landet i Norrtälje – hur göra? Ja det är ju bara ta en tur och retur efter jobbet 17 mil och hämta utrustning och kläder. Här saknas inte energi även om höstmörkret får en att bli seg och initiativlös.

Hetsen går het på vår lilla kanal, det är ett ypperligt verktyg för att faktiskt få till och synka vilka som fiskar och när etc. Det har gått så långt att vi öppnar en ny tråd för varje ämne, det är nu en 5-6 trådar som samma personer chattar i, men för etiketten så är en kanal för båttekniska frågor, en för alkoholrelaterat, en för vår utgång den 28/11 etc. ja ni fattar grejjen. Allt går toppen och jag är så jävla laddad. Hela fredagen på jobbet så sitter jag och småropar vid mitt skrivbord “Jag skall fiska i Trosa på lördag” mååånga gånger, småbarnsligt men det drar fram ett leende första 2 gångerna – sen mest irritation hahahaha, jag kan vara rätt intensiv….ganska.

En annan sak som störde lite tyckte jag,  var att vi kom på på fredagen att det var Söder Sportfiskes tävling Trexen samma dag. Fan – kommer det vimla av båtar överallt var ju frågan? Det var nu som tur var inte så när vi väl kom ut.

Men snacket innan var solklart, jag hade känning på att det skulle vara på 1-2 meter som de stod, jag hade ju under söndagens livefiske sett att de stod där på lugna vatten, det handlade bara om att nöta upp dem. Förutsättningarna inför Lördagens fiske i Trosa var att det blåst på rätt lagom sydligt mellan 3-9 m/s hela veckan, iofs gråväder men ändå 6-8 grader varmt i både luften och vattnet. Och lördagen skulle vara perfekt, högtryck på G. En vecka sedan det var fullmåne och vi var på bra humör. Att sedan SMHI heeelt tappat kontrollen över vädret är ju sjukt. Det blåste rätt bra redan från början och Vatorn fick rätt mycket pisk när vi kom ut på öppet vatten, här var det inga 4-5 m/s. så vi höll oss innanför de större fjärdarna.

Jag hämtar upp Jakob på hans jobb kl 8 och vi trailar ner till Trosa hamn som tydligen har flera ramper som det bara är att köra ner båten i, den vi väljer är bra brant och perfekt för framhjulsdrivet. Då Trexen startar kl 7 så är det ingen kö direkt, men en rackarns massa släp överallt.

Vi börjar fisket vid några vassryggar med vind som legat på i 3-4 dar, bra pålandsvind, svårt att få ankaret att fästa. Vi nöter och nöter, tufft är det. Vi provar Eastfield Wingmans & Jerk med Buster Hotpike mfl. inte ett pet nånstans, då är det bara att flytta till ny hot spot:

[wpvideo fB4haOd8]

Vi provar en lugn flad, öppen utan egentligt skydd, vinden tar tag i ytan ibland och vi driftar längs med en vass ut mot öppet vatten för att se om de står precis vid vindhålet? Icke, inte ett pet där heller. Men vi har ju bestämt oss för att nöta och att det kan vara tufft höstfiske är ju ingen nyhet, det hade ju Uttes rapporter visat. Men vi var ju oxå ute efter lite större, men nåt facit vill man ju under första 2 timmarna i alla fall.

Vi fortsätter på samma visa till vi inser att vi tar lunch, pinkar tar en fika och tar nya krafter. Jakob är skön att ha med sig, han är en Alexander Lukas, han har alltid tur om det så är radiotävlingar, pokerturneringar eller bara strategispelet Risk, sen att han är en dryg vinnare får man ta, så jag är lugn då jag vet att han blankar inte en runda och har haft ett av de bättre åren i storlek på fiskar både Sillen, Klämmingen, Frösjön eller uppe i Norrtälje.

Vi ser en kille som står och nöter på en udde i total vindstilla läge, och vi tänker att vi tar rygg på honom. Letar upp bästa första lugna viken. vi ser hur det jagas lite i vasskanten så vi lägger oss i mitten i bukten och nöter av åt varsitt håll. Jakob med den svartgula Wingman som Jakob specialtillverkade åt oss i våras (är nu i standardsortimentet). innan den här viken så har Jakob satt fast och nästan blivit av med en wingman i en grund kanal, och jag i samma räddningsaktion trasslat in min tafs i elmotorn – en  s.k Peter special.

Vad händer, efter 5 minuter kommer ett bättre hugg på Wingman, första tecknet på liv efter 3,5 timmars fiske. Mothugget gör att betet kommer flygande i riktning mot mig, men jag hinner med en stepp åt sidan. Tänk på att ALLTID fiska med glasögon, allt annat går att sy eller leva med om krokarna fastnar i ett mothugg, men inte synen tyvärr. Bra där då finns det liv och vi är nåt på spåren.

Vi tillhör inte gänget som retuscherar bilderna, men stället vi hittade gav i alla fall en liten en, min första var tagen och vi skulle inte nolla den här turen heller, hedersamt men inte mycket att skriva hem om. Den tog på en buster och inte Wingman som ligger bredvid. Det var snabb Jerk som aktiverade visade det sig på den här slemproppen. Äntligen luktade händerna fisk—oyeah.

Vi fortsätter till en liknande vik och vi nöter och helt plötsligt ser jag en följare som kommer under båten och nyfiket spanar på vad som händer i rikting mot mitt drag – men den är inte tokintresserad kan jag inte säga.

Vi matar på i en kvart 15 minuter och helt plötsligt ser vi samma spot, Jakob landar sin Wingman och jag min 3- 4 sekunder efter 1 meter bredvid och det är ungf 25 meter bort. Djupet är väl 0,5-0,7 meter och glesvass. Helt vindstilla och mörkt men klart vatten. PANG PLASK så ser jag när mitt bete landar så får Jakob ett hugg..kamp.

Fan det är en bra gädda säger Jakob och jag får tokveva in mitt för att vara beredd att håva. Jakob kämpar ett tag, det är ingen jättekamp men en helt okej firre, ut med håven och när den kommer nära så ser vi -FAAN den är ju stoor ju. Gele i benen – jag skall håva, hoppas den sitter bra nu, första försöket blir lite fel, den öppnar hela käften och får knappt plats, vi gör ett omtag och Jakob är lite stressad. Sådär jag nu är den där den ska vara.Pust och stön….under tiden den ligger och vilar i håven så SKRIKER vi båda ut vår frustration och lättnad och glädje, allt på samma gång, flera gånger, SATAN vad skönt. Jakob fick en 5 kg´s uppe i furan, den var okej, och han har ett okej båtrekord på 100 cm, är den här större?

Fördelen med lite kallare vatten är att det inte är panik tillbaka med fisken, men vi är snabba som sjutton,avkrokning,  några foton och mätning tar max 3 minuter, och vi syresätter såklart ordentligt bredvid båten. Nästan lättare ju större de är, de är lugnare på nåt sätt och lättare att hantera än de på 1-3 kg som far och håller på när man håller dem.

Det känns ju rätt uppåt och som om det inte gör något om vi bara får upp 2 st på den här turen, men vi kör vidare på några liknande ställen och vi får lite smått, Jakob bränner 2 till så det känns heelt okej den här gråa gråa turen.

Jag vill avsluta med ett stort tack till Jakob och hoppas på en massor med fler turer i Trosa med omnejd, det finns fantastiska ställen att fiska på, och hur gick det i trexen då? Ja några som kom in när vi trailade upp sa att det varit aströgt, inte en firre och att vår firre kan vara en sån man vinner trexen på, men det vet vi ju att dit är det långt, tror de som vann gjorde det på en 10+ och 113 cm eller nåt.Här kommer en avslutande bild på en Glad jakob och en glad kameraman som tar fotot, entur att minnas och rikitigt skönt att  taktiken funkade, det var värt resan till Norrtälje för att hämta grejjerna, det var värt att nöta och tro på sin taktik, och nu har jag så mycket bättre känsla för det kallare höstfisket.

Och som Mange sa lite bittert “bättre än i Rügen”. Nu planeras det en vårhelg i Trosa redan, och det är ju kanon om vi kan få till 2 helger på våren – som en minitrexen med en helg en i Furusund & en i Trosa. Känner mig oerhört lyckligt lottad som kan få fiska på alla d ehär ställena som vi skriver om, och de är aldrig längre bort än 1 timme med bil. Kvar är Västerås – Tobbe DO YOU HEAR ME? DO YOU READ ME? Aros here we come lokking for a Pikemeet.

Sträckta linor och mössa på

/Peter

Ps. Som vanligt – kom ihåg att följa oss på sociala medier så får du den fulla“FiskeFürAlle”-upplevelsen. Vi finns på Facebook, Youtube & Instagram